Syftet med vårt examensarbete är att utreda akademiska experters inflytande i normbildningsprocessen med fokus på SOU 2008:80. Vidare syftar examensarbetet till att analysera varför endast ett fåtal akademiska experter deltar i normbildningsprocessen och undersöka bakomliggande faktorer till det låga deltagandet. Vi har främst använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt, men även induktivt i liten utsträckning. Vår metodansats har varit kvalitativ och vid intervjuförfarandet har vi använt öppna frågor. Vi har använt ett flertal olika studier rörande akademiska experters deltagande i normbildningsprocesser, vilka vi sedan har synkroniserat till sammanhängande texter.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida läroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt på de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur lärobokstexterna uttrycker demokrati, och därigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

Syftet med denna uppsats är att påvisa de likheter som finns mellan det kommunistiska KPML(r)/RKU och det nazistiska NSF i deras kritik mot den representativa demokratin. Uppsatsen bygger på en komparativ ideologianalys. materialet består av artiklar, rapporter och partiprogram som publicerats på Internet. I teoriavsnittet stödjer jag mig på Dahls och Lipsets problematiseringar av fenomenet demokrati- extremism och relationen mellan olika typer av extremism. Undersökningen visar att de nutida "vänster"- och "högerextremisterna" har mer gemensamt än vad som kan anas.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser.

Bakgrunden till den här studien är att tidigare studier har visat att det sociala och kulturella deltagandet är lägre hos kvinnor med utländsk bakgrund än för kvinnor födda i Sverige. Studier har visat att kvinnor med utländsk bakgrund har också oftast sämre hälsa än till exempel personer födda i Sverige. Syftet är att undersöka vilka sociala och kulturella aktiviteter kvinnor med utländsk bakgrund utför, vilken betydelse för det egna välbefinnandet det har och hur kvinnorna själva beskriver erfarenheter som har betydelse för deras upplevelse av deras deltagande. En kvalitativ metod användes där datainsamlingen skedde genom 8 halvstrukturerade intervjuer med kvinnor som var över 18 år och födda utanför Europa. Materialet analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys.

Bachelor essay in political science by Andreas Byfeldt, autumn 2007?The practice of deliberative democracy- limitations or enhancements of representative democracy??Supervisor: Erik AmnåThe purpose of this study is to find out what impact the practice of deliberative democracy might have on a representative democracy. What effects deliberative democracy could have in this context are scientifically as well as publically relevant seeing that participation in representative democracies as well as the forms of representation is altering.The essay contains both a theoretical segment and a case study. The information regarding the case is based on the results from a questioner, conversations by and observations from the author. In addition an analysis is performed in the case study.The conclusion of the essay is that there is too little empirical research on the subject of deliberative democracy to make a qualified conclusion about what effects the practice of deliberative democracy could have on a representative democracy.

Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om skolrasten. Elever (åk 1?5) och pedagoger på en skola fick i kvalitativa intervjuer svara på hur de ser på rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen använder sig också av observationer insamlade av oss på plats i skolan. I vårt forskningsläge behandlas olika faktorer utifrån ett rastperspektiv, faktorer så som lek, social utveckling och demokrati.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att påverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken använder vi oss av kvalitativ metod då vi intervjuar och observerar några pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vårt insamlade material för att få fram ett resultat. Vårt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svårigheter vilket påverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete även om det i den här studien framkommer en del brister.    .

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Studien handlar om lek och lärande, hur pedagoger förhåller sig till de två begreppen samt hur de ser på deltagande i barnets lek. Vi har även tagit upp lekbegreppet sett ur olika lärandeteoretiska perspektiv, men främst tänkt och skrivit utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vår empiriska undersökning, detta för att få en djupare förståelse för hur verksamma pedagoger ser på begreppen lek och lärande. Resultaten som framkommit visar att lek och lärande inte behöver vara två åtskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..