The purpose of this study was to describe and analyze youth community service in the Kalmar municipality. Our focus was on juvenile offenders and predecessor of public authorities. The juvenile offenders in our study have completed youth community service. A qualitative study was undertaken which include seven interviews. Our empirical data were compared and analyzed with previous research data.

Juvenile criminality has been widely discussed in the public debate. But what is there to do about a phenomenon like juvenile criminality in Sweden. Many studies have shown the potential of lowering juvenile criminality if different actors would collaborate. This research aims to explore preventive work and cooperation between different actors working with youth in risk of crime in Angered, with a focus on Hjällbo and Hammarkullen. The study is based on social and situational theory.

The purpose of this study is to make a qualitative evaluation of the MTFC-program (Multidimensional Treatment Foster Care) on the basis of six youth´s experiences of the program. The study will investigate what the youth experienced as positive and negative about the program as well as finding out what has helped them or inhibited them from the aim of getting out of their criminal lifestyle. A secondary purpose of this study is to make the youth´s voices heard in the research world. The research question is: Which factors in the MTFC-program have helped or inhibited the youth towards the aim of getting out of their criminal lifestyle? For this purpose, a qualitative research method has been used where semistructured interviews have been performed on six youth who have gone through the MTFC-program.

The purpose of this essay is to examine how girls groups, particularly in school, can help girls with feelings of stress and pressure they can experience in their everyday life. We also want to examine how girls groups can be used, and explain why they should be held in school and not only in other organizations. The information we?ve gathered comes from books and websites that cover the subject. In addition to this, we?ve also handed out surveys and implemented interviews with both younger girls with girls groups experience, a teacher and a youth recreation leader. The theoretical aspect of this essay stems from two different theories: Labeling theory and Strain theory.

I den dominerande samhällssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det går emot den rådande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid människor som inte följer normerna och ses därför som avvikare. Vad är det som får vissa personer att bryta mot lagen? Denna fråga är komplex eftersom alla individer påverkas av yttre faktorer på olika sätt. Författarna är intresserade av hur yttre faktorer kan påverka människor till att begå brottsliga handlingar.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera förändringsprocesser, som sker när personer lämnar ett liv där brottslighet spelat en viktig roll, utifrån deras eget perspektiv. Studiens frågeställningar är:? Vad är det som får personer, som tidigare begått brott av en sådan omfattning, att det blivit en del av livsföringen, att välja en ny väg? ? Hur växte förändringen fram? ? Kan brytpunkter identifieras och vad karakteriserar dem?Studien bygger på en kvalitativ ansats där insamlingen av empirin sker igenom fem intervjuer av öppen karaktär. Kontakt med respondenter söktes genom att det skickades ut brev till olika organisationer i västra Sverige: socialtjänst, KRIS och ungdomshem. På detta sätt uppstod det kontakt med fyra respondenter, den femte respondenten uppkom genom snöbollseffekt.

Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt.

Landskrona har under de senaste åren handskats med kriminalitet där gärningsmännen har en ålder under 21 år. De brott det främst handlar om när vi talar om ungdomsbrottslighet i Landskrona kommun är misshandel utomhus och personrån. Trots att kommunen genom framgångsrika åtgärder nått positiva resultat där den tidigare uppåtgående brottstrenden nu stannat av och börjat dala, så ligger de höga siffrorna kvar som pekar på att ungdomskriminaliteten inte minskar i samma utsträckning. Det övergripande syftet med denna studie är att finna och förstå den normförändring som skett i Landskrona. För att studera detta har jag fört samtalsintervjuer med polis, Blåjackor, enhetschef med anställda och ungdomar på Ungdomshuset NOVA, samt använt mig av resultat från en enkät som ca 800 elever från gymnasieskolorna i Landskorna kommun själva fått deklarera sin relation och eventuella delaktighet i brott som misshandel och personrån.