Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det Deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det Deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av Deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om Deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av Deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av Deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är Deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det Deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det Deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det Deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det Deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang..

Mitt examensarbete handlar om hur förskolebarns samtal med varandra rekonstruerar, samt ger uttryck för genus. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt, poststrukturalistiskt och i synnerhet ett queerfeministiskt perspektiv. För att möjliggöra detta arbete har jag använt mig av ljudinspelningar och observation som metod, som fångat upp förskolebarns samtal med varandra..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande.

I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys.

Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att genom intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet få inblick i deras syn på diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill även veta i vilka sammanhang de använder sig av diskussioner och till vilket syfte. Då omfattande forskning visat att Deliberativa samtal är den diskussionsform som främjar demokratiska idéer bäst vill jag veta om diskussionerna som hålls i klassrummen kan sägas vara deliberativa. Jag vill även veta om det finns några skillnader emellan könen när det kommer till viljan och förmågan att utrycka sig i diskussioner.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner.