Denna studie syftar till att studera arbetsmotivationen hos de anställda i organisationsförändringar inspirerade av Lean på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Genom de senaste två decennierna har få förändringar, utvecklingar eller förbättringar skett. Arbetsuppgifterna var krävande på ett onödigt sätt genom att vara tidskrävande på grund av brist på standardisering. Samtidigt hade de anställda ingen direktör och berövades därmed stöd. Ett försök gjordes att ändra arbetsrutiner och arbetsstämningen med hjälp av en konsult som arbetar som chef utan direkt personalansvar.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tänker kringmångfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och då gällande hur chefer tänker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mångfaldsarbete. Syftet tog sin utgångspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland är mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande måste ta med en arbetsgivare för att få en anställning beroende på om du har ett svenskt eller utländskt namn.I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mångfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar användes som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring resultaten.

Tiderna förändras, så även inom jordbrukssektorn. Effektiviseringen av jordbruket har medfört att det på senare tid bildats allt större enheter för att bibehålla god lönsamhet, vilket innebär växande enheter med fler medarbetare. Det innebär att den enskilde jordbrukarens uppgift förändras, från att ha ansvarat och arbetat med allt från ekonomi och djurskötsel till maskinkörning, till att bli chef och ledare med personalansvar. Behovet av medarbetarskap är tydligt då jordbrukaren inte klarar av att ensam ha full koll och kontroll över verksamheten när den växer och personalstyrkan likaså. Det medför även ett behov av att kunna etablera en god relation mellan chef och medarbetare, samt förmågan att som chef våga delegera ansvar och arbetsuppgifter. Vi har i detta arbete genomfört en kvalitativ studie som syftar till att se hur arbetsgivarna inom jordbrukssektorn ser på medarbetarskap samt hur det används i verksamheten.

I och med organiseringen inom bemanningsbranschen uppstår en relation där konsulten som är uthyrd på uppdrag får två chefer att förhålla sig till. Då bemanningsföretaget är arbetsgivare till konsulten bli ledarskapet inom bemanningsbranschen ett ledarskap som sker på distans, där konsultchefen inte deltar i det dagliga arbetet. Det är här som vår studie tar vid, att undersöka konsultchefers ledarskap på ett av Sveriges största bemanningsföretag, Manpower, samt undersöka vilka konsekvenser ledarskapet får för konsultchefer och konsulter. Detta leder oss till vårt syfte: ?Att undersöka konsultchefers ledarskap på Manpower Professional?Vi har valt att presentera tidigare studier inom bemanningsbranschen och då främst inom ledarskapet.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Scania IT i Södertälje och utgör sista delen av civilingenjörsprogrammet Innovation, Produktion och Logistik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna.Scania IT genomgår i nuläget en stor förändring i arbetssätt och struktur med målet att bli en mer flödeseffektiv IT-verksamhet. För att detta ska lyckas krävs det att Management tydligt styr verksamheten mot detta mål samt att alla involverade stöder denna verksamhetsstrategi. Syftet med omorganiseringen är att man snabbare och effektivare ska möta kundens krav. Det problem som Scania IT upplever idag är för låg leveranssäkerhet eftersom rätt funktionalitet inte levereras i rätt tid till rätt kostnad. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur Management inom Scania IT ska agera i en flödeseffektiv IT-verksamhet samt hur de kan skapa förutsättningar så att team kan bidra till flödeseffektivitet.

ABSTRACTTitel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivetNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Per AngemoHandledare: Agneta SundströmDatum: 2011 ? maj Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att låta nyanställda få ta tid att gå igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frågeställningar:1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering?samt2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förändra en organisations syn på introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning?Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkätundersökningar. Fallstudien är alltså baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ data.Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv.

Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.