Sedan FN:s konvention om barns rättigheter har barns inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen stärkts i de frågor som rör barnet. Konventionen hävdar att det är barnens rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter samt att dessa ska respekteras och tas på allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande är ovärderligt i de frågor som berör dem men att projekt sällan vet hur man ska gå tillväga för att lyckas uppnå ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus på vad barnen kan tillföra samt varför det är viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvägagångssätt där barnen fått möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin närmiljö på ett varierat och kreativt sätt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv är komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan åstadkommas utan barnen.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att få vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, Tillåtas vara delaktig i den första huvudkategorin och Påverkan och valmöjligheter, Självbestämmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver när och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens integritet och självbestämmande samt i största möjliga utsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet, gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att främja brukarnas inflytande och självbestämmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och inflytande..

Vårt huvudsakliga syfte med denna studie är att se hur föräldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men även synliggöra åsikter kring ämnet från vårdnadshavares samt förskollärares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs föräldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna åsikt speglas i vårt resultat där majoriteten av respondenterna anser att föräldrasamverkan är värdefullt. Grunden för föräldrasamverkan är lyhörd personal som främjar goda sociala relationer. Det är också en verksamhet som delger vårdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till Delaktighet och inflytande.

SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H.

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollärare organiserar sina samlingar och även hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte även barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande både observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollärarna organiserar sina samlingar på liknande sätt, utifrån barnens ålder och med ett liknande innehåll. Förskollärarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som är gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lärandesituation.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi är montessorilärare och undervisar i montessoriklasser därför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om självständighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av läroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn på elevinflytande och delaktighet. Studien påbörjades i ett annat arbete där 36 elever fick besvara en enkät om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansåg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lärande.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spårades upp genom att eleverna uppmanades berätta om erfarenheter av att välja, bestämma och bli lyssnade på. Eleverna beskrev såväl lektioner som raster. Utifrån elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter.

Abstract Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förväntningar de har på samlingen. Jag vill också undersöka på vilket sätt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att själv observera barnen. Studien bygger även på att se skillnader i två olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmän inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån mina fyra frågeställningar.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen Delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens..

Syftet med denna uppsats var att ta reda på förskollärares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och även hur de ser på barns Delaktighet och inflytande i denna. Vi använde ossav en kvalitativ intervjustudie för vår undersökning. Vårt resultat visar att förskollärarnaanvänder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollärarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den används på olika sätt ute iverksamheten. Barnens Delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men våra intervjuadeförskollärare nämner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegränsas. Vår slutsats är att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten på förskolorna.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna föräldrar på sju förskolor är om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill också ta reda på hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.Våra frågeställningar är:? Känner föräldrarna till att det finns en läroplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för föräldrarna?? Är föräldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? Känner föräldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och påverka förskolans pedagogiska arbete?Vi har använt oss av enkäter riktade till föräldrar och personal för att få svar på våra frågeställningar. I undersökningen deltog 73 föräldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av föräldrarna är medvetna om förskolans läroplan men att de inte är särskilt delaktiga när det kommer till att påverka det pedagogiska arbetet.

Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet.