Uppsatsen har till syfte att kartlägga problematiken med inflytandegrad och olika förutsättningar för politiskt deltagande för Malmö stads invånare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det är två demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invånarnas politiska delaktighet och stärka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgångspunkt som ligger till grund för att förstå de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer används för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares och elevers upplevelser av informellt elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville också undersöka om elever upplevde att elevinflytande skulle kunna förändra deras inställning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom området och genom att genomföra intervjuer med NO-lärare och elever på grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning där deras inflytande är begränsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat elevinflytande. Med utgångspunkt från detta hävdar vi att NO-lärare måste överväga att införa elevinflytande i undervisningen.

Andelen äldre i samhället har ökat och därmed har även förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet är av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock påverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmåga och det kan bli svårt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var därför att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde både genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundär sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att äldre människor känner autonomi och möjlighet att själva påverka sina liv trots att de är i beroendeställning till andra för att klara sin allmänna dagliga levnad. Utifrån den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss på tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet påvisade att både informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för äldres upplevelse av autonomi, där integritet och självbestämmande var ledorden. Äldre människor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handläggningsprocessen.

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare på två gymnasieskolor. Intervjuerna visar att lärarna är mest nöjda med den individuella ämnesinriktade kompetensutvecklingen. Däremot är de mindre nöjda med den ämnesöverskridande kompetensutvecklingen, speciellt då den sker i form av skolgemensamma studiedagar. Utifrån tidigare forskning kan detta hänga ihop med att de har betydligt mindre inflytande över denna typ av utbildning än de har över sin egen individuella kompetensutveckling. De gjorda intervjuerna visar också att lärarna inte upplever att beslut om kompetensutveckling i skolan fattas utifrån rationella överväganden grundade på genomarbetade utvärderingar och analyser.

Syftet var att beskriva erfarenheter från föräldrar med långvarig smärta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen påverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt åtta kvinnor mellan 37-52 år intervjuades. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen får ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrån egna förutsättningar?, ?Behov av stöd från andra personer? och ?Behov av att planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen får ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushållsaktiviteter.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

Elevinflytande betraktas på många skolor ofta som någonting nytt som ska in i undervisningen. På andra skolor är det en självklarhet som redan finns där. Att man har olika uppfattningar om elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar åt mellan lärare och elever? Har de samma syn på inflytande? För att få fram ett resultat har vi använt oss av elevenkäter och lärarintervjuer i år 4 och 9. Läroplanen skriver i sina mål att elevinflytande ska finnas på alla åldersnivåer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Syftet med denna uppsats var att utforska möjligheterna en hyresvärd har att höja hyran när denne renoverar en lägenhet. En traditionell juridisk metod användes för att uppnå detta syfte. För att kunna höja hyran måste hyresvärden höja lägenhetens bruksvärde. Detta då bruksvärdessystemet begränsar hur mycket hyra hyresvärden kan debitera hyresgästerna. När hyresvärden renoverar en lägenhet begränsas hyresvärden i stor utsträckning av hyresgästernas samtycke till renoveringen.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Detta arbetet behandlar smycken från Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? är ett grundbegrepp för denna tidsepok, som är mest känd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergång till det moderna.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsättningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig på en kvalitativ metod där intervjuer med fem pedagoger har använts för datainsamling. Enligt resultatet från intervjuerna upplevde några pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gå på möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar på dem om barnet ska få vara med på olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger såg på delaktigheten som en central och otroligt viktig del men även att det många gånger kan vara svårt att verkligen få delaktigheten att fungera.