The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children?s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier?s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it?s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds.

Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehållpresenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet tillutvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn påanvändningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och på vilket sätt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och får möjlighet att använda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och den teoretiska bakgrunden utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna på förskolor är vanligtvis spontana och initieras av både vuxna och barn. Förskollärarna är positivt inställda till musik men det förekommer en osäkerhet om den egna kompetensen inom ämnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lära sig något annat, och inte som ett mål i sig. Förskollärarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgång till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Vården ska fortlöpande utvecklas, utvärderas och kvalitetssäkras enligt lagar ochförordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet ivården ses som ett medel för att öka patienttillfredställelsen och därmed vårdkvaliteten.Viktiga områden i upplevelsen av god vårdkvalitet är en god vårdrelation med ett gottbemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, Borås,önskade utvärdera vården på centraloperation utifrån ovanstående områden. Syftet varatt undersöka vårdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella områden ibehov av kvalitetsförbättring.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Som arbetsterapeut tittar man på delaktighet och aktivitet i vardagen, där kommunikationen är en viktig del för att samspelet mellan människor skall fungera. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse kommunikationshjälpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i vardagen för personer med funktionsnedsättning som använder kommunikationshjälpmedel för att samtala med andra människor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berättade om sitt kommunikationshjälpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra människor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjälpmedel har en stor betydelse för dessa personer i vardagen.

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet är också att ta reda på om och hur barnen är delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.Frågeställningarna är:- Hur delaktig är barnet i processen att få och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet är barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det är att ha kontaktfamilj?- Vad tänker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen är kvalitativ och grundar sig på fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 år som har och har haft kontaktfamilj i minst ett år. Metoden har gjort det möjligt att utifrån barns perspektiv ta reda på dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrån barnens berättelser med citat.

Hur mycket investmentbankerna påverkar aktiekursen.

Denna uppsats utreder informationsbehovet hos brukare inom hemtjänsten i Göteborgs Stad Centrum samt hur stadsdelsförvaltningen Centrums sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård, kan förbättra sin hemtjänstverksamhet och öka brukarnas inflytande över denna. Undersökningens material består av intervjuer med tolv stycken brukare inom Centrums hemtjänst. Med hjälp av särskilt Tove Harnetts och Eva Wikströms teorier om brukarinflytande samt teorier om kommunikation och New Public Managements perspektiv på brukare analyserar jag de intervjuades tankar om och upplevelser av hemtjänsten. Mina centrala resultat pekar på brister i kommunikationen mellan brukarna och hemtjänstorganisationen, men också brister i respondenternas kunskap om både den egna situationen, till exempel kännedom om kontaktperson, och om hemtjänsten som organisation. Brukarna föredrar att använda brev och telefon som kommunikationskanaler och kommunikation om förändringar är den viktigaste informationen att erhålla från hemtjänsten.

Syftet med studien är att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frågor som rör dem. Det är en kvalitativ studie med ett explorativt tillvägagångssätt som bygger på gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundära källor av statistiskt material och utredningar från Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgångspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet använts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna själv har ansett viktiga men innehåller inte frågor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten är tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgång till verklig makt och rätten till välfärd.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personer som har äldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna påverka innehållet i vardagen. I syftet ligger också att kunna belysa den äldre personens upplevelse av vardagen med utgångspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar på följande frågeställningar: Hur upplever äldre personer sin vardag? Hur upplever äldre personer sina möjligheter att göra val som rör vardagen? Hur kan äldre personer vara delaktiga i sin vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i vardagen för äldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom nio intervjuer med äldre som har äldreomsorg. Respondenterna är äldre personer över 65 år som har äldreomsorg inom hemtjänst och särskilt boende.Resultatet av studien visar att den äldre personen upplever sin vardag utifrån insikten om sina fysiska förutsättningar och begränsningar.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i två kommunikationsförskolor ? med fokus på den fysiska miljön. Children´s participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Problem och syfte Det åligger läraren att tillsammans med elev och förälder genomföra ett utvecklings- samtal/termin. Dessa tar tid att planera och genomföra och jag kan ibland uppleva att detta går på rutin. Finns det egentligen tillräckligt med kunskap i skolan om hur utföra dessa på bästa sätt? Vad säger litteratur och forskning om utvecklingssamtalets syfte och innehåll? Syftet med denna uppsats har varit att få kunskap om vad litteraturen säger om utvecklingssamtal och vad en grupp pedagoger har för syn på utvecklingssamtalet. Dessutom ville jag, för att få en utvecklingsinriktning i min uppsats, genom reflektion sätta igång tankar och presentera nya idéer till deltagarna i intervjustudien.