Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var Delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. Vår utgångspunkt var det relationella perspektivet där pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsättningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal på skolan måste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever så att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsättningar.

Att vårda anhörig med kronisk sjukdom innebär en förändring för närstående som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av stöd vid vården av kronisk sjuk anhörig. Studien är baserad på 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att få information ger förståelse, att tala med andra som lyssnar och förstår, att dela ansvaret av vården med någon, att vilja vara Delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig själv.

Att vårda anhörig med kronisk sjukdom innebär en förändring för närstående som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av stöd vid vården av kronisk sjuk anhörig. Studien är baserad på 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att få information ger förståelse, att tala med andra som lyssnar och förstår, att dela ansvaret av vården med någon, att vilja vara Delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig själv.

Kommunikation är en central del i vårdmötet mellan sjuksköterska och patient. Det finns flera anledningar till att kommunikationen måste fungera, för att patienten ska få möjlighet att vara Delaktig i vården och för att få information om behandling.Syftet med arbetet är att kartlägga vad som påverkar kommunikationen mellansjuksköterska och patient. Metoden är en litteraturstudie baserad på 13 artiklar somvi fick fram via sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.Kvalitetsgranskning har utförts utifrån kriterier utformade efter Willman, Stolt ochBahtsevanis (2011) mall. Resultatet I resultatet framkom fyra teman:kommunikation nödvändig för att bygga en relation, kommunikationen är intepersoncentrerad, patientens syn på kommunikation och kommunikationshinder.Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur kommunikation skallutföras. För att kommunikationen ska vara så god som möjligt krävs en relationmellan sjuksköterska och patient.

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor.

Allt fler människor väljer att vårdas i sitt eget hem och vården blir allt mer avancerad. Till detta tillkommer att befolkningen blir allt äldre vilket medför ett ökat tryck på hälso- och sjukvården. Alla personer har individuella behov som ska uppfyllas för ett fungerande i dagligt liv. Att drabbas av sjukdom kan innebära svårigheter att kunna få dessa behov tillgodosedda. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av behov hos äldre personer som bor hemma med omfattande hjälp och stöd i dagligt liv.

Introduktion: Idag är cirka 17 % av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Denna grupp har ökat och förväntas öka. Det kan ibland vara svårt att förstå den bakomliggande orsaken till den äldre patientens symtom. Patienten skall ses som en Delaktig person i vårdprocessen med en förmåga att skapa sitt eget liv och skall inte ses som summan av sina delar och hälsan skall förstås som något mer än frånvaro av sjukdom.Syfte: Hur den äldre patienten med kronisk hjärtsvikt beskriver sina symtom under en semistrukturerad ankomstintervju och hur det speglas i journalen. Metod: Innehållsanalys användes som metod och analysen redovisades i två delar, ankomstintervjun och journalanteckningarna, som sedan kunde jämföras för likheter och olikheter.

Syftet med vår uppsats är att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebär för en person som lämnat ett missbruk bakom sig, när det gäller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli Delaktig i samhället. Våra frågeställningar är: ? Vad innebär Delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn på sig själva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrån gemenskapen på arbetsplatsen?? Hur kan arbetet på det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens Delaktighet i samhället? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utifrån frågeguide med tema. Analys har skett utifrån våra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrån de mönster som framträdde ur materialet. Våra huvudsakliga fynd är att arbetskooperativet har förändrat respondenternas syn på sig själva så tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat på kooperativet.

Det är rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förändringsarbete i sin organisation, varvid det är relevant att diskutera inkludering utifrån ett rektorsperspektiv. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgångspunkt formuleras bl.a. frågor om vad inkludering betyder, vad som är positivt och negativt och vad som är viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp är en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsärskola.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare på grundskolans tidigare år definierar begreppet hälsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hälsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Samtliga idrottslärare arbetar inom samma kommun på två olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet är att idrottslärarna var eniga om att de genom sin undervisning i hälsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Då samtliga arbetar i skolans tidigare år menar de att den fysiska aktiviteten är den främsta på lektionerna i idrott och hälsa, att eleverna får rörelseglädje och tycker det är roligt med fysisk aktivitet samt att de får kroppskännedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa. Att eleverna får lära sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hälsa, men också att känna sig Delaktig och känna att man är en i sammanhanget. Ett livslångt lärande om hälsa var de flesta idrottslärarna medvetna om att ge sina elever.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast Delaktig.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vården som de tar del av. Syftet var även att ta reda på hur socialarbetare inom samma vårdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och två socialarbetare från samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor Delaktighet inom vårdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna på behandlingshemmet.

Abstrakt: Att vara närstående till någon som är svårt sjuk innebär ett lidande och är en stor påfrestning i livet. När detta sker uppstår ett ökat behov av tröst. Sjuksköterskor bemöter inte bara patienter utan även deras närstående. Eftersom tröst är en viktig del av vården och nära sammankopplat med hälsa bör sjuksköterskor uppmärksamma närståendes lidande och ge dem den tröst de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av tröst hos närstående till svårt sjuka personer.