Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Att jobba inom socialtjänsten med ekonomiskt bistånd innebär att man som socialsekreterare måste skriva en hel del utredningar, och det förväntas av socialsekreterarna att dessa utredningar är objektiva sammanfattningar av klientens situation. Men är det överhuvudtaget möjligt att vara objektiv? Och är det egentligen klientens berättelse som skrivs ner i utredningen eller socialsekreterarens? Studien utgår från frågeställningarna: Vad innebär det att utreda inom ekonomiskt bistånd? Hur ser socialsekreterare på klientens Delaktighet i utredningsprocessen? Är bristande kunskaper i svenska ett hinder för klientens Delaktighet i utredningsprocessen? Syftet med studien är att studera utredningsarbete inom ekonomiskt bistånd och den strukturerade utredningsmetod som används inom Göteborgs Stad, samt att se om socialsekreterarna som använder den anser att den leder till att klienten blir mer Delaktig. När det gäller Delaktighet definieras det begreppet här som aktiv medverkan och medinflytande. Studien görs utifrån ett postmodernt perspektiv. För att få svar på frågeställningarna har tio socialsekreterare i invandrartäta stadsdelar i Göteborg intervjuats, och resultaten av denna empiriska undersökning har analyserats med hjälp av teorierna socialkonstruktionism och narrativ teori. Att utreda inom ekonomiskt bistånd är en mångfacetterad uppgift.

När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman.

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara Delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt.

Ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning är en central del i vårdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, läkare, sjuksköterska och undersköterska sker på kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden på en kirurgisk akut vårdsavdelning. Med utgångspunkt från detta så valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet.

SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av Delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras åsikt och vilja uppmärksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 år när utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom Jämtlands län. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rättigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig Delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie.

Att drabbas av en hjärtinfarkt kan upplevas som en traumatisk händelse, informationen personer får efter en hjärtinfarkt är därför av stor vikt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplevde informationen vid en hjärtinfarkt, under sjukhusvistelsen i den akuta fasen samt under rehabiliteringen. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Att sakna individuellt anpassad information, Att inte kunna förstå all information, Att få olika besked från personalen samt Att känna sig välinformerad och Delaktig.Resultatet visar att informationen personer får efter en genomgången hjärtinfarkt är mera av det allmänna slaget. Personerna ville ha individanpassad information och det var viktigt att få känna Delaktighet. En slutsats som dras är vikten av att informationen ges på ett bra sätt.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien.

Denna studie utgår från ett problemområde och en hypotes, nämligen den att det inom biståndshandläggningen finns en svårighet då det gäller självbestämmande och Delaktigheten för den äldre i biståndshandläggningen.Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelse för hur biståndshandläggarna beaktar den äldres självbestämmande och Delaktighet vid biståndshandläggningen samt vad det innebär för biståndshandläggaren. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar.? Vad innebär självbestämmande och Delaktighet för biståndshandläggaren vid en behovsbedömning?? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres självbestämmande under behovsbedömningen?? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres Delaktighet under behovsbedömningen?Metoden jag har använt mig utav är kvalitativ och studien bygger på intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som biståndshandläggare, utifrån socialtjänstlagen med inriktning mot äldre. Mitt resultat visar att biståndshandläggarna upplevde att självbestämmande är, när insatserna bygger på en frivillig överenskommelse med den enskilde, men också att den äldre själv får bestämma över sin tillvaro.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar alltmer i omfattning världen över. Livsstilsförändring är en del av behandlingen men kan vara svår att genomföra om motivation saknas. Att vara Delaktig i sin egenvård och få stöd från sjuksköterskor ger bättre förutsättningar att lyckas uppnå förändring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors syn på motivation, stöd och Delaktighet vid livsstilsförändring i samband med diabetes typ 2. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi.

Bakgrund: Vårt intresse för att undersöka fenomenet förskollärarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollärare gör annat arbete när barnen har sin egen lek. Vi vill få en inblick i hur förskollärare ser på sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vår undersökning. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vår studie använder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjufrågor, och har intervjuat åtta förskollärare i två olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollärare i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att de som förskollärare behövs för att utveckla leken.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara Delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara Delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Studien ville visa på sångens möjligheter i vårdandet. Med en växande äldre population i västvärlden, blir sökandet efter nya evidenta och effektiva vårdinterventioner viktiga. Sången tar med hela människan i vårdandet på människans villkor. En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar till grund. Innehållsanalysen resulterade i tre teman;Sången skänker medgång i samverkan, Sången genererar förhöjd livskvalitet samt Sången tangerar patientens livsvärld.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.