Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan. Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare.

Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet.

På grund av ett intresse för de olika metoder som använts för att kunna arbeta på ett effektivt sätt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten är, på grund av sina avskiljande metoder, unik jämfört med andra ungdomsverksamheter. Stränga och klara regler samt direkta åtgärder är några av de avskiljande metoderna. Då syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn på hälsofostran, och tillämpningen av demokratisk värdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Uppsala är ett exempel på en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska eftersträva främjandet av stadsliv, något som jag har tagit fasta på i denna uppsats som behandlar en del av Svartbäcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts läge samt stora utbud av målpunkter ger förutsättningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnås genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar också en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med Svartbäcksgatan. För att få reda på hur stadsrummens form kan påverka stadslivet använde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om främjandet av stadsliv kan tillämpas i en gestaltning.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingår administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebär att rektorn har två skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar därmed på hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter där ekonomiska styrförutsättningar skiljer kommunala och fristående verksamheter åt. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses därför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvärden men däremot inom sjukvården som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.

I denna studie har det huvudsakliga syftet varit att undersöka hur de danska diftongerna i det fonologiska inventariet realiseras fonetiskt. De primära faktorer som har studerats är dels hur öppningsdiftongernas respektive slutningsdiftongernas "bana" ser ut, dels vilken variation det finns beroende på hur diftongen börjar eller slutar, dvs om t.ex [w]-läget kommer att uppnås oberoende av hur diftongen börjar, samt vilka effekter bakre [R] har på vokalerna.Materialet som låg till grund för undersökningen bestod av 37 rammeningar (det var . du sagde).

Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken.

Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ?sanningar? och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andraspråksinlärare. Många studier använder sig av modersmålstalare som har skattat brytning hos andraspråksinlärare på en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mål med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andraspråk uppfattar utländsk brytning i svenska på samma sätt som en modersmålstalare gör och om det fanns något samband mellan förmågan att uppfatta brytning och förmågan att utrycka sig på svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andraspråksinlärare. Designen på studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 språk . Två av grupperna innehöll andraspråksinlärare och den tredje gruppen bestod av modersmålstalare.

Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv.

I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden.Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.

Spelandet om pengar på Internet växer dag för dag. Kasinospel, sportsbetting, lotterier med flera spel finns att spela över Internet. Allt man behöver är en dator med Internetuppkopp-ling och ett kreditkort. Även kortspelet poker har nu etablerat sig på Internet. Detta poker-spel benämns idag i massmedia och folkmun som ?nätpoker?.

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring.

Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad kunskap om olika faktorer som kan påverka användningen av ett styrsystem. För att ett styrsystem ska vara effektivt krävs det att organisationen använder sig av det frekvent och på ett korrekt sätt. Användningen kan påverkas av olika faktorer och genom att få förståelse för dessa faktorer ökar organisationens förutsättningar att lyckas med styrsystemet.För att undersöka vilka faktorer som påverkar användningen av ett styrsystem valde vi att utföra en fallstudie på ett tjänsteföretag. Materialet till undersökningen samlades in genom en webbenkät. Denna enkät skickades ut till 99 kontorschefer på det utvalda företaget.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärares tankar gällande hälsa i idrott och hälsa såg ut.Hur ser lärarna på hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar lärarna med hälsoundervisningen? Upplever lärarna några svårigheter gällande hälsoundervisningen? MetodUndersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades på sex intervjuer som gjorts på lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser där även intervjuerna bandades. Sex verksamma lärare i åldrarna 27-55 intervjuades där samtliga undervisade i grundskolans tidigare åldrar. ResultatResultaten visade på att den övervägande delen av lärarna delade en gemensam uppfattning om att hälsa var något som avgjordes av både fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var något som lärarna menade att eleverna skulle få möjlighet att utveckla i undervisningen.