Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

According to the Swedish preschool policy documents all children should have the same opportunities to develop their early language skills regardless of their social background. The purpose of this study is to investigate how preschool teachers work with children's early literacy and language development with focus on reading aloud. The reason is to investigate how the preschool teachers work to create an environment that stimulates children's literacy and language development. Another intention is to study how often reading aloud occurs in the children's home environment and what the preschool teachers thoughts are about that. The study is based on interviews with four preschool teachers and surveys that were answered by parents.

Problem/Bakgrund: Med den nationella IT-strategin inom vård och omsorgs uppmaning till ökad tillgänglighet inom vården som bakgrund, har landstinget Blekinge påbörjat ett projekt Syster Gudrun Fullskalelabb för IT i vård och omsorg. Inom projektet prövas informationsteknologiska lösningar som ska göra vårdplanering på distans möjlig. Lösningen påpekar att vårdplaneringen på så sätt ska bli mer tillgänglig. Den här uppsatsen inriktas till att söka insikt i berörd primärvårdspersonals uppfattning och erfarenhet om vårdplanering och dess tillgänglighet, lik väl hur informationsteknologiska lösningar ska komma att påverka vårdplaneringen som aktivitet.Syfte: Att få en djupare förståelse för primärvårdspersonalens erfarenheter av och uppfattning om begreppet tillgänglighet inom aktiviteten vårdplanering. Likafullt är studiens syfte att söka insikt i hur informationsteknologiska lösningar kan komma att påverka aktiviteten vårdplanering och begreppet tillgänglighet enligt primärvårdspersonal.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Uppsatsen tar ansats från en kvalitativ metod med en fenomenologisk hermeneutisk analysmodell.Slutsatser/Resultat: Resultatet vilar på teman som visar att begreppet tillgänglighet är svårdefinierat och att vårdplaneringen uppfattas ha en hänsyns- och tillgänglighetsproblematik.

Sammanfattning Författare: Susanna Persson ÖsteTitel: Bortom vita medelålders män: Kvinnor och minoriteter i TV-nyheterna. En innehållsstudie av intervjupersoner i Rapport och TV4NyheternaNivå: Kandidatuppsats i JournalistikvetenskapLärosäte: Stockholms universitetSpråk: SvenskaAntal sidor: 43 Kvinnor och minoriteter har historiskt varit underrepresenterade i TV-kanalernas nyhetsrapportering. Vi lever i ett samhälle i ständig förändring och medierna reflekterar och bidrar till att skapa den verklighet vi lever i. Med utgångspunkt i tidigare forskning och politisk ekonomi har därför syftet med studien varit att kartlägga och analysera hur representationen av kvinnor och minoriteter/invandrare ser ut och har förändrats i TV-nyheterna de senaste åren. Studien har undersökt nyhetsprogrammen Rapport och TV4Nyheterna under två tidsperioder; en vecka 2010 och en vecka 2015.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida det går det att utveckla ett spel som kan spelas både i verkligheten såväl som bakom en dator samtidigt. Hur kan ett spel som kombinerar virtuella och reella element utformas. Arbetet tar upp vilken teknik som kan användas samt hur en teknisk lösning kan se ut. All teknik som krävs för att realisera ett fungerande spel av denna typ finns tillgängligt och i detta arbete presenteras all bakgrund samt förarbete..

BAKGRUND: En förutsättning för att barnet skall få ut så mycket som möjligt av sinförskoletid är att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vår bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I läroplanen står detatt föräldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i föräldrars liv och vad tycker de att den ärtill för? Ges det möjlighet för föräldrarna att bli insatta i läroplanen?Vet föräldrar att det handlar om så mycket mer än bara barnpassning?SYFTE: Hur ser föräldrar på förskolans roll och dess uppdrag både för sigsjälva och i samhället?METOD: Undersökningen baseras på enkäter som lämnades ut till föräldrarnapå tre olika förskoleavdelningar. Vi lämnade ut 100 stycken enkäteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade.

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Bakgrund och problem Mot bakgrund av den tilltagande globaliseringen ökar efterfrågan på transport ständigt. Eftersom sjöfarten idag svarar för 90 % av världens transporter är det centralt att se över vilka möjligheter som finns att minska utsläppen av koldioxid, svavel- och kväveoxider. Vidare undersöks även vilka åtgärder rederierna idag vidtar samt vilka åtgärder som kommer att utvecklas i framtiden.Metod I arbetsprocessen har forskaren använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in genom litteratur och vetenskapliga artiklar. Primärdata har insamlats genom intervjuer med miljöansvariga respondenter på fem olika rederier.Teoretiskt Ramverk Presentation av utsläppsgaser och effekten de har på miljön, vidare presenteras även vad som finns lagstiftat kring utsläpp av dessa avgaser.

Syftet med studien är att undersöka attityder till inälvsmat. Synen på inälvor som mat är varierande beroende på land och kulturella skillnader och ses i vissa kulturer som delikatess och i andra som skräp. Med inälvsmat menas ätliga organ ifrån slaktdjur. För att få veta om benägenheter att konsumera inälvsmat finns måste de faktorer som avgör personens matval studeras. För att svara på denna fråga utformades en egen teori som beskriver de beståndsdelar som ligger till grund för människors konsumtionsval.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

BAKGRUND:Vi har i vår bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lärare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas inställning kan främjas. Dessa aspekter har vi sedan utgått ifrån när vihar analyserat och kommit fram till vårt resultat. Frågorna i vår enkät grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka relationer mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkätundersökningar i 8 olika sjätteklasser i en normalstor stad.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.