Uppsatsen behandlar vilka konflikter som kan förekomma mellan elever i tio- tolvårsåldern under lektioner och raster, utomhus respektive inomhus samt hur dessa hanteras av eleverna själva och lärarna. För att få en bakgrund till ämnet har jag fördjupat mig i litteratur på området och för att undersöka hur det ser ut i praktiken har elever och lärare intervjuats. Undersökningen visar att de flesta konflikter uppstår under raster och större delen av de konflikter som existerar i klassrummet är de som medtas från rasterna. Den typ av konflikt som är vanligast både under lektioner och raster, inomhus respektive utomhus, är relationskonflikter. De som är involverade i konflikten ogillar något hos motparten.

Under 2013 och 2014 har det skett en ökning av antalet EU-medborgare som tigger i Sverige. Det har varit ett hett ämne för offentlig debatt och åsikterna har varit många och delade. Det finns flera obesvarade frågor och situationen är komplex. Behovet av kunskap i ämnet ses därför som stort. Syftet med denna uppsats var att studera medias framställning av tiggeri och romer, samt att genom intervjuer ge en bild av den verklighet som romerna i Umeå upplever.

Hjärtinfarkt är en traumatisk upplevelse, vilken även påverkar individen som har ett parförhållande till den drabbade. I omvårdnaden är det dock vanligt förekommande att dennes behov förbises. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser relaterat till att ens partner drabbats av hjärtinfarkt. 13 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier: Att känna maktlöshet i situationen; Att känna oro och vilja övervaka partnerns hälsa; Att ha ett behov av att skydda sin partner; Att relationen till partnern förändras; Att framtiden är oviss och leva med döden som en realitet.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Bakgrund: I det dagliga arbetet på en vårdavdelning arbetar sjuksköterskan i en miljö som är stressande. För att kunna hantera detta krävande arbete och avvärja hot används ofta olika copingstrategier speciellt då personen inte tror sig ha tillräckliga resurser för att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan påverkas av arbetsrelaterad stress och hur den kan hanteras. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sju artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Ett antal stressorer inom sjuksköterskans vårdarbete identifierades såsom hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på kontroll. Patientsäkerheten blev negativt påverkad när sjuksköterskan led av stress. Sjuksköterskan använder olika copingstrategier för att hantera stressen där samtal med kollegor var den mest framträdande. Slutsats: En viktig del av sjuksköterskans arbete är arbetsmiljön. Förhoppningen är att denna studie ska lyfta fram hur sjuksköterskan kan påverkas av stress och förhoppningsvis ge sjuksköterskan en bättre utgångspunkt för att hantera stressrelaterade arbetsmoment i vårdarbetet..

Sjuksköterskor har en betydelsefull roll och ansvar för närstående som befinner sig i sorg. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor upplever sig kunna hantera situationen, både för egen och närståendes välbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med närstående i sorg efter dödsfall. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tre olika teman som kan relateras till sjusköterskors upplevelse.

Personer som drabbats av stroke får ofta komplikationer som är av såväl fysisk som psykisk karaktär. Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och är mycket resurskrävande. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. En kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra kategorier: situationen påverkas av andra, egna resurser för att hantera sin situation, förändrad självuppfattning samt begränsningar leder till frustration och nedstämdhet. Resultatet visade att personernas situation påverkades av vilket stöd de kände från de närstående och de egna resurserna som de hade.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

KommunikationEn studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan 2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik..

Att ställas inför en förlossning är något ambulanssjuksköterskor kan råka ut för. En förlossning sker väldigt sällan prehospitalt och det är väldigt få ambulanssjuksköterskor som får vara med om det. En ambulanssjuksköterska ska kunna ge bra information och skapa ett lugn i den stressade situationen. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att delta vid förlossningar prehospitalt. Nio ambulanssjuksköterskor intervjuades.

Sammanfattning                                                     Situationen på arbetsmarknaden idag ser annorlunda ut än tidigare ur flera olika avseenden, vilket kan påverka människors hälsa både positivt och negativt. Syftet med denna undersökning var att identifiera några uppfattningar av lönearbete, för att genom dessa få en ökad förståelse för människors handlingar utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv samt arbetssituationens påverkan på hälsan. Detta undersöktes genom intervjuer som transkriberades och analyserades, vilket resulterade i beskrivningskategorier. Resultatet visade att lönearbete inte per automatik innebär välmående utan välmående bestäms snarare utifrån individuella faktorer som meningsfullhet och känslan av tillhörighet. Uppfattningarnas gemensamma bild av lönearbete visade att arbetet var en källa till gemenskap och tillägnande av en identitet.

En förutsättning för att undvika depression och istället uppleva posttraumatiskt växande (PTG), efter att ha upplevt belastande livshändelser, kan vara känslan av sammanhang (KASAM). Denna studie syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan belastande livshändelser avseende negativa utfallet depression samt undersöka om en stark KASAM kan vara avgörande för att individen istället utvecklar PTG. I studien undersöks 150 studerande vid Örebro universitet. Av resultatet framgår det att studenterna med högt värde av belastande livshändelser är mer deprimerade än studenterna med lågt värde, oberoende av KASAM. Dock hittades ingen signifikant skillnad mellan belastande livshändelser och KASAM avseende PTG.Huruvida belastande händelser utvecklar en positiv eller negativ förändring hos individen kan istället avgöras av personens tolkning, hantering av situationen..

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna.

Uppsatsens syfte ligger i att undersöka huruvida filmteoretikern David Bordwells två inflytelserika berättarmodeller från 1980-talet fortfarande återfinns inom samtida filmproduktion. Jag fördjupar mig i det klassiska- respektive konstfilmsberättandet och jämför vidare de typiska elementen från de två berättarmodellerna med formatet slow cinema. I definitionen av slow cinema utgår jag ifrån filmvetaren Matthew Flanagans utredning av vad formatet innebär samt de tre byggstenarna han anser vara mest väsentliga. Dessa är långa tagningar, en ickeberättande struktur och skildringar av realistiska, vardagliga skeenden. Med en utgångspunkt i detta utför jag en närläsning av Alfonso Cuaróns film Gravity (2013).

EU:s jordbrukspolitik och dess effekter på unionens och omvärldens invånare är ett ämne som ofta väcker debatt. När man studerar effekterna på medlemsländerna skiljer man ofta mellan budgeteffekter och handelseffekter där det förstnämnda är mer frekvent förekommande både i media och som föremål för studier. Jag har valt att studera handelseffekterna som uppstår tillföljd av att EU skyddar unionens jordbruksproduktion från konkurrens utifrån.Medlemsländerna påverkas olika beroende på hur situationen inom jordbruket och handeln med jordbruksprodukter är i landet. Mitt syfte är att se vilka av medlemsländerna som vinner respektive förlorar på hur EU:s jordbruksprogram är utformat idag. I min analys använder jag data från tidsperioden 1995-2004 och jag har valt att arbeta med produktgrupperna spannmål, kött och frukt och grönsaker.