Begreppet intersektionalitet beskriver den ömsesidiga pÄverkan som sker mellan överlappande diskrimineringsgrunder, vilket Àr en aktuell frÄga i Diskrimineringskommitténs slutbetÀnkande som föreslÄr en sammanslagning av diskrimineringslagarna. UtifrÄn den definition av intersektionalitet som jag har valt att anvÀnda undersöker jag hur kommittén respektive remissinstanserna behandlar intersektionalitet och de problem som Àr förknippade med anvÀndningen av begreppet.Jag utreder hur kommittén definierar de fenomen mellan vilka interaktion sker (hÀr diskrimineringsgrunder) och deras förhÄllande sinsemellan. Eftersom tidigare forskning visar pÄ att diskrimineringsgrunderna Àr olika till sin konstruktion undersöker jag Àven hur detta ska hanteras nÀr utsatta grupper ska ges lika skydd. Trots att kommittén till viss del uppmÀrksammar denna problematik diskuterar de inte hur detta ska hanteras.Vad gÀller begreppet intersektionalitet behandlas det vid enstaka tillfÀllen i utredningen utan att sÀttas i samband med lagstiftningen, detta trots att kommittén pÄpekar vikten av ett intersektionalitetsperspektiv i sammanhanget. Jag gÄr Àven igenom remissinstansernas kritik, eller brist dÀrav, eftersom de har inflytande över det slutgiltiga lagförslaget..

Syfte: Studiens syfte Àr att förklara samt beskriva hur belöningssystem utformats i tre svenska sÀljorganisationer. Genom att studera de olika företagens belöningssystem vill vi beskriva vilka uppfattningar anstÀllda har kring belöningssystem och hur de upplever sitt befintliga belöningssystem, samt vad som kan tÀnkas motivera individen att arbeta mot mÄlkongruens i praktiken.Metod: I studien anvÀnds kvalitativ metod och Àr utformad ur anstÀlldas perspektiv. Vi har genomfört en flerfallsstudie och vÄra fallföretag Àr tre sÀljorganisationer belÀgna i VÀxjö. Insamlandet av empiri grundar sig pÄ sex stycken semistrukturerade intervjuer.Slutsats:De tre studerade företagen har i stort sett liknande syn pÄ sin definition av belöningssystem, dÀr mycket berör motivation och mÄlkongruens. De anstÀllda uppfattar belöningssystem olika beroende pÄ hur det Àr utformat i företagen.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Fantasy literature has a rather strong position in countries with an English-speaking population but not in Sweden. The supply of fantasy in Sweden is much smaller than that in for example United Kingdom. Does this affect the Swedish readers of this genre? If it does, how does it affect them? The aim of this thesis is to find out how a few fantasy-reading students at the Swedish School of Library and Information Science get hold of the fiction they want to read and who and/or what influence their decision of which book to read. In order to avoid confusion we are also going to try to find out how they define fantasy since it varies from person to person what is included in the genre.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

I uppsatsen undersöker jag lÀrares definition av lÀromedel samt val och anvÀndning av lÀromedel inom NO-undervisning. I teoridelen presenterar jag den forskning och litteratur som behandlar omrÄdet lÀromedel. DÄ forskning pÄ omrÄdet inom NO Àmnena Àr knapphÀndig har jag valt att Àven redogöra för de teorier som finns inom de samhÀllsorienterade Àmnena. Undersökningen grundar sig i kvalitativa halvstruktuerade intervjuer med lÀrare verksamma i Ärskurs 4-6. Fem lÀrare har deltagit i undersökningen och delat med sig av sina erfarenheter och syn pÄ lÀromedel.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

The aim of this project is to examine the needs and problems that exists amongst homeless people and to develop a solution that will help them in their everyday life. Since the homeless are a relatively large vulnerable group i Sweden, their everyday lives could be made easier in many ways.A clear definition of the target group is put together to create a good starting point. What state and help orginazations do to help the homelss and the society?s view of the homeless is also relevant and has been documented. Four personal stories have been put together to desicribe cases of clear problems existing in everyday life.Several interesting problems has been defined from the research and acceptance in the communtiy, desire to be seen and heard and a lack of confidence were the main needs.

This paper examines the ideological content of the compulsory school policy of the Swedish Liberal Party. The aim of the study is to investigate whether the Liberal Party does really represent a liberal policy for the compulsory school, or if it is more accurately described as conservative. The analysis is carried through by two separate critical examinations of the Liberal Party motion on school politics to the parliament and the Conservative Party motion on school politics to the parliament respectively. A comparison is then made between the ideological contents of the two documents. The specific party policies are linked to universal definitions of liberalism and conservatism with the help of an analytical tool consistent of a series of educational philosophies.

The purpose of this paper is to examine preschool educators conceptions on gender pedagogy. Based on preschool teachers own words, we want to get an insight into the use of gender in the curriculum in preschool classes. We also examine the conditions and setbacks of conducting a gender-sensitive educational way of working the curriculum.In order to examine our research question, we choose the method of qualitative interview, and previous research in the theory of gender pedagogy from a sociocultural perspective, in which social interaction is very important. We have interviewed five educators in preschool classes, all with similar educational backgrounds.In the results and analyses section the educators' definition of gender pedagogy is presented and how they take part in gender educational theories strategies. The result of the survey show that the importance of the educator?s own approach to and further education in, the subject matter, makes it possible to really understand the gender norms.

För det första Ă€r avsikten att genomföra en idĂ©analys av definitioner och anvĂ€ndning av begreppet vĂ€lbefinnande inom den tillĂ€mpade forskningen som studerar vĂ€lbefinnandebland Ă€ldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som mĂ„ste göras för att en viss definition och anvĂ€ndning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta fĂ„r för en fruktbar förstĂ„else och förklaring av fenomenet vĂ€lbefinnande. För det andra Ă€r avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förstĂ„elsen för hur resultaten i studierna kan förstĂ„s. FrĂ„gan gĂ€ller vad det Ă€r som mĂ€ts.För att uppnĂ„ studiens syften har följande frĂ„gor varit vĂ€gledande: 1) Hur definieras och anvĂ€nds begreppetvĂ€lbefinnande i den empiriska forskningen som studerar vĂ€lbefinnande i relation till Ă„ldrande? 2) Är det möjligt att identifiera nĂ„gra grundlĂ€ggande antaganden om relationen mellan mĂ€nniska, vĂ€lbefinnande och samhĂ€lle som följer av de empiriska studiernas definition och anvĂ€ndning av begreppet vĂ€lbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begrĂ€nsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och anvĂ€ndningen av begreppet vĂ€lbefinnande? 4) FörĂ€ndras de möjligheter och begrĂ€nsningar som identifierats nĂ€r de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellanmĂ€nniska och samhĂ€lle? 5) Vad Ă€r de empiriska studiernas resultat ett fall av?Metoden i uppsatsen Ă€r en kvalitativ idĂ©analys.

Apple has since their launch of the Iphone series created a billion dollar business with the market place Appstore. Third-party apps have disrupted the mobile industry, attracted a high number of developers and set the standard for the industry. Despite success, this market has yet not been the topic of any academic study, a fact that makes this thesis important. Under the assumption that apps can be regarded as a service, traditional service marketing theories have been applied with the research goal to map existing business models, evaluate revenue potential and understand best practices of marketing techniques. A series of qualitative interviews with representatives from the difference business models, backed by secondary data describing the domain shows how the Appstore has evolved over time and which marketing practices that appear successful.

One of the big challenges for the European Union today lies in finding a common foreign policy for its 27 sovereign member states with their divided interests, experiences and traditions. New objectives set requirements on the Union to develop and intensify its military ability. The European UnionÂŽs view on when military force can be utilized sets concepts like sovereignty and intervention in focus. Can sovereignty be limited and if so can an intervention be justified? How did the Union argue regarding its participation in the intervention in Afghanistan, 2001? The Just War Theory gives the essay a normative framework against which to assess the UnionÂŽs view and guidelines for the use of military capabilities.

Background: The trademark is something that surrounds us almost all the time wherever we are. Studies show that brands are becoming increasingly more and more important and that it is important to have a strong trademark. This may be a reason for acquisitions. A business is carried out for various reasons, but usually it is to gain market shares or to get advantages in the market, such as a trademark can help with. A contributory effect on the market can be customer loyalty to the trademark.