Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Denna uppsats syftar till att analysera hur Jesus och hans anhängare framställs i Markusevangeliet för att sedan jämföra detta med nutida religionssociologiska teorier kring sekter och karismatiska sektledare. Slutligen diskuteras huruvida det är relevant att Definiera Jesus och hans anhängare, så som de framställs i Markusevangeliet, som en sekt. Utifrån den tolkning som framkommer i denna uppsats så argumenterar jag för att Jesus och hans anhängare till stor del kan betraktas som en sekt vars mål var att undervisa och predika om att Guds rike snart skulle komma. Det går även att till övervägande del placera in gruppen i kategorin revolutionistisk- eller apokalyptisk sekt, även om inte heller detta stämmer till fullo då Jesus lägger större tyngd på omvändelsen än dessa typer av sekter beskrivs göra. Jesus framstår som ledare för denna grupp och hans plats i hierarkin framställs bygga på en karismatisk auktoritet som bekräftas av de mirakel och förutsägelser om framtiden som han beskrivs utföra. Det bör dock understrykas att den modell som använts vid analysen är en definition som främst syftar till att appliceras på nutida religiösa grupper, vilket också kan vara anledningen till att definitionen av hela gruppen som en sekt inte stämmer till fullo, däremot så framkommer det att den tolkning som gjorts i denna uppsats visar att teorier kring karismatisk auktoritet till stor del överensstämmer med bilden av Jesus som framkommer i Markusevangeliet. .

Vägledningsmodeller med dess olika samtalssteg ställer inte enbart krav på vägledarens kunskaper, erfarenheter och färdigheter, utan också på den sökandes psykologiska förutsättningar och förmåga att skapa sig en bild av vilken hjälp som behövs, och kunna känna tillräcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vägledningsmodeller utifrån grundtanken att alla sökande är olika och handlar om hur den vägledningssökandes anknytningsmönster påverkar dennes förutsättningar för att ta emot hjälp i vägledningssamtalet. Arbetet belyser därigenom individens inre psykologiska villkor och förutsättningar som får betydelse i mötet mellan vägledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar på individuella skillnader gällande psykologiska förutsättningar hos den sökande att kunna ta emot hjälp i vägledningens hjälpsituation på grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bättre villkor än de övriga anknytningsgrupperna, då det kommer till att uppfylla det som vägledningsmodellers olika steg förutsätter dvs.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhälsoinstitut har gjort visar på att hbt-ungdomar i vissa avseenden mår psykiskt sämre än övriga ungdomar och att det därför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rätt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhåller sig till och tänker kring sexuell läggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstånd men också återskapar heteronormativiteten i samhället. En heteronormativitet som kuratorerna Definierar som det som upprätthåller synen på heterosexualitet som det naturliga och önskvärda och som gör att denna sexuella läggning fortfarande är norm. Med hjälp utav öppna och neutrala frågor i samtalen låter kuratorerna ungdomarna själva Definiera sin sexuella läggning som sedan, beroende på vad ungdomen själv vill prata om, kan få ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och västvärlden. Deras etiologi är multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa är opåverkbara, som hereditet, kön och ålder. Andra däremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer är påverkbara.Att upptäcka individer som har flera riskfaktorer och därmed lämpliga för primärprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lätt användbart risk- och bedömningssystem.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att Definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs.

Arbetet handlar om att med hjälp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De ämnena som vi valt att integrera i detta arbete är Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I Litteraturgenomgången har vi valt att Definiera begreppet tematiskt arbete. Vi Definierar det bland annat som att vi utgår ifrån elevers egna erfarenheter och vardagliga förståelse, att vi ska arbeta ämnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en väsentlig del i arbetet.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur svenska företag går tillväga vid implementeringen av viral marknadsföring och hur detta är kopplat till företagets varumärkesutveckling. Vi ämnar finna hur den processen ser ut samt hur varumärket kopplas till kampanjen. Uppsatsen har utgått från en deduktiv ansats och studien genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuer genomfördes via telefon med fyra svenska företag inom olika branscher. De olika respondenterna hade alla erfarenhet från viral marknadsföring.

Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion.

Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att Definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och måste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket kräver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill säga opartisk och självständig. Ofta ifrågasätts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingå i täta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen står i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar även till att se hur revisorns arbete och oberoende ställning har förändrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förändring.Problemfrågor: Vad innebär oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll ändrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnå studiens syfte.

Uppsatsens innehåll handlar om lärarens svårigheter vid betygssättning, och då särskilt vem som bedömer att läraren har, eller inte har, tillräckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om läraren skall, eller inte skall, sätta Icke Godkänd (IG) då läraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke Godkänd" då det därvid kan tyckas självklart att Definiera ett betygskriterium för IG att innebära allt under Godkänd (G). Lärarens legala rätt och skyldighet att betygsätta, kopplat till den legitimitet som läraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, är det genomgående problemområdet. Mitt syfte med uppsatsen är att klargöra om det finns en samsyn, vad gäller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden från Skolverket om ovanstående problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frågor i påståendeform, där svarsalternativen är "Instämmer helt", "Instämmer delvis" och "Instämmer ej".

Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrämt människor i allatider, de som lidit av psykisk ohälsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhället. Det har varit svårt att Definiera psykisk ohälsa då begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka människor påverkade omvårdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: Människor lärde sig tidigt att kategorisera människor in i stereotyper, avvilka man förväntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan också genom sociala faktoreroch värderingar skapade av samhället. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvärld.Forskningen visade att för att påverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten än med teoretiska studier.Alla studier visade samstämmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan påomvårdnad och möjligheter till patientens tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna påverka dem.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse & dans ? vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse & dans är svårt att tydligt Definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll.

Bakgrund: Det finns inte någon samlad information som speciellt behandlar värderingsproblematiken för kundfordringar i någon djupare mening och de regler som finns är oklara. I och med det rådande konjunkturläget har antalet konkurser ökat de senaste åren, då många företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frågan om vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i många företag en stor post och kontroll över kundfordringarna är därför viktig för att i möjligaste mån skydda sig mot förluster. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar så att god redovisningssed uppfylls.