Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetet i ett antal revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har påverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som använts är tagna från Svensk kod för bolagsstyrning, dels den gällande dels den reviderade.

Syfte: Vi vill med denna studie lyfta fram de onoterade företagens åsikter och inställningar inför ett eventuellt införande av IFRS även för dem. Detta vill vi göra för att ge en konkret bild av tankegångarna i dessa företag. Denna studie kan ge intressenter och beslutsfattare en förståelse för hur dessa företag kommer att reagera om det beslutas att de får, alternativt ska redovisa enligt IFRS. Metod: Att intervjua nyckelpersoner på ett mindre antal fallföretag. En små-N-studie med deduktiv utgångspunkt.

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karaktär är av betydelse. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Ungdomar befinner sig i en identitetsskapande process och lämnar barndomen med intryck, värderingar och vanor som sannolikt kommer att påverka dem även i vuxenlivet. De rör sig simultant mellan olika kulturer så som hemmet, skolan, vännerna, media samt andra fritidsrö-relser. Dessa arenor är alla ? kulturella kommunikatörer? som signalerar mängder av budskap och normer om mat och hälsa. Genom att studera vad ungdomarna själva uppfattar som nor-mer och budskap kan det hjälpa kostundervisare att förhålla sig till dessa.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Syfte: Studien syftar till att undersöka internationaliseringsprocessen hos svenska sjukvårds-och omsorgsföretag som tillhandahåller sjukvårdstjänster. Dessutom kommer studien att undersöka svårigheter, möjligheter och framtidsutsikter i samband med sjukvårds-och omsorgsföretagens internationalisering.Metod: Denna studie har genomförts genom tillämpningen av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Informationen hämtad från studiens primärdata och sekundärdata har varit grunden för undersökningens analys och slutsats.Slutsats: Företagens internationaliseringsprocess har sett olika ut beroende på företagens struktur och hur de arbetar med sjukvård och omsorg vilket lett till olika val av strategi. Svårigheterna har varit i form av skillnader i lagar, regler, kultur och olika sjukvårdssystem som finns i olika länder. Den största möjligheten från en internationalisering har varit förvärv av ny kunskap och kunskapsutbytet mellan länder.

I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka.

Bekgrund: Tidigare studier visar att preoperativ information är viktigt för patienterna. Via informationen reduceras ångest och oro. Studierna har tagit upp vad patienterna vill ha med i sin information och hur vårdaren ska ge informationen. Ingen av studierna har med djupare förståelse beskrivit hur patienterna upplever den preoperativa informationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa informationens betydelse ur patientens perspektiv i den preoperativa vården.

I denna uppsats behandlar vi ämnet idrott och hälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. Idrottsämnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. Däremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det är skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.Syftet med vår studie är att undersöka fyra idrottslärares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta utgick vi från en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslärare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Bakgrund: Kunskaperna om smärta och fysiologin runt smärtan har ökat väsentligt under åren. Trots det ökade intresset och nya kunskaper om smärta och smärtbehandling får flera patienter ännu samma oförändrad och otillräcklig smärtbehandling postoperativt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien baseras på sex vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans analysprocess.

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Ett företags personalarbete (Human Resources, HR) är en viktig nyckel till framgång eftersom en till företaget väl anpassad HR-funktion kan skapa stort värde. I skapandet av en effektiv HR-funktion är det betydelsefullt att undersöka hur HRs kunder (cheferna ute i organisationen) upplever HR. Tidigare studier har bl.a. visat på positiva samband mellan HRs involvering i strategisk planering och kundernas uppfattning av HR-funktionens effektivitet. Denna uppsats undersökte, genom en fallstudie på AstraZeneca, hur personalavdelningens kunder upplevde att personalarbetet fungerar, efter en HR-transformation.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag.Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag..