Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska Debattprogram hösten 2007?Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.Handledare: Eva- Lotta Frid.Examinator: Malin Nilsson.Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska Debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett Debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

När SVT i början av 2014 sände programserien Fittstim ­? min kamp med frågeställningen Har feminismen spårat ur? orsakade detta svallvågor av upprörda känslor i så väl traditionella som sociala medier. Många ansåg frågeformuleringen problematisk, då feminismens mål är jämställdhet mellan könen och då Sverige än i dag är långt ifrån att ha uppfyllt de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en återblick i SVT:s debatthistoria fann vi även liknande frågeställningar som Har jämställdheten gått för långt? och Har jämställdhetsdebatten gått för långt? Detta kan påstås anmärkningsvärt sett till public service-sändningstillstånd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har därför varit att analysera inramningen av jämställdhet och feminism i Debattprogram sända i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som präglat diskursen över tid samt hur dessa i förlängningen kan tänkas påverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jämställdhet och feminism.

In this study we have examined how men and women are heard on Sveriges Televisions program Debatt. Debatt broadcast on Sveriges Televison which is a public service broadcaster. Through the use of a quantitative content analysis and a dialogical approach, we have documented how many men and women who speak, how they speak, how long they have the word and the subjects they will be heard in, in the program Debatt. We have investigated the ten last broadcast programs from the fallseason 2011. Every program is 45 minutes long and contains from two to three discussiontopics each time. By categorizing our survey and enter the result in four different tables, we found that the majority, 63%, of those that are heard are men.

The purpose with this essay is to examine the phenomenon SMS in TV. Partly by identify the communication process behind the phenomenon and partly by describing it in a editorial and technical point of view. We have analysed the communication process regarding scientific theories in communication, interaction and convergence. With a qualitive approach we have fulfilled four interviews and two small ethnographical field observations. Objects for the interviews and observations have been two Swedish produced debate-programs, broadcasted in TV; Diskus in TV4 and Debatt in SVT2.

In this study we have investigated who is debating on Sveriges Television. For this study we have chosen the program Debatt which is the biggest debate program in the Swedish television based on the audience. Debatt is broadcasted on Sveriges Television which is a public service broadcaster. In a quantitative content analysis, we examined the proportion of women and men participating in the program and what role they play in the debate. We chose to examine all programs of Debatt over an entire season which deals with one subject.

Sjuk, eller? En litteraturstudie om attityder till sjukskrivningar. Kandidatexamen i folkhälsovetenskap, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005. Kunskap om attityder kan vara ett led i det preventiva arbetet då det gäller att minska antalet sjukskrivningar, som orsakar stora kostnader i vårt samhälle.

We have studied the differences between people debating on a program in apublic service-channel and a privately-owned channel. We have chosen thetwo biggest debate programs, Kvällsöppet in the privately-owned channelTV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in aquantitative content analysis studied female and male, how many of each thatare participating, how long time they talk in the program and in what rolethey have in the debate. We have studied 10 episodes of Kvällsöppet thespring season 2010 and compared with Johanna Paulsson & Patrik Rosellstudy ?30/70.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt.

Under de senaste tre åren i Sverige, har debatten varit intensiv angående livsmedelstillsatser i vår mat. Böcker, tidningsartiklar och Debattprogram är några av medieaktörerna som ifrågasatt varför livsmedelsproducenter använder tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhållningssätt till tillsatser. Syftet har varit att få en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till tillsatser i den rådande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för tillsatser.