SammanfattningJag har analyserat fem Debattartiklar, tre skrivna av Linda Skugge, författare och skribent i Expressen, och två av Sara Stridsberg, författare och frilansande journalist, i den så kallade ?bimboDebatten? som har pågått i flera år där kända kvinnor har kritiserats i media på grund av sitt ickerespektabla förhållningssätt till sig själv och sin kropp, exempelvis gällande utvik, silikoninlägg, klädstil osv. De texter jag har valt ut berör samtliga Linda Rosing, känd från dokusåpan Big Brother. Som en Debatt mellan två personer förhåller sig texterna tydligt till varandra. Det hela startade med att Linda Skugge kritiserade Linda Rosing mycket hårt varefter Sara Stridsberg gick in och försvarade henne.Jag har analyserat texterna utifrån Beverly Skeggs respektabilitetsbegrepp, och har även kompletterat med Pierre Bourdieu för att synliggöra de olika aktörernas positioner i det sociala rummet, bland annat med hjälp av hans begrepp kapital och habitus.Nyckelord: Kvinnlighet, respektabilitet, bimbo, bimboDebatten, Linda Rosing, Linda Skugge, Sara Stridsberg.AbstractMy analyse is of five debate articles, three written by Linda Skugge, Swedish writer and journalist, and two written by Sara Stridsberg, Swedish writer and freelancing journalist, concerning the ?bimbodebate? which has been going on for several years where famous women have been criticised for their non respectable way of presenting their body.

Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och Debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter.

I skolan värld råder det en Debatt rörande miniräknarens användning. Debatten gäller miniräknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen för grundskolans tidigare år. Uppsatsen bygger på ett för- försök som är gjort i åk 4.Syftet med mitt lärarexamensarbete är att utifrån ett förförsök se hur elevernas prestationer skiljer åt sig när de räknar med algoritmräkning, huvudräkning samt med hjälp av miniräknaren.Vidare vill jag undersöka vilka förkunskaper eleverna i testgruppen har, samt se om det föreligger något samband mellan elevernas förkunskaper och deras testresultat. Jag vill härmed bidra till Debatten rörande miniräknarens starka respektive svaga sidor.För att kunna besvara mina frågeställningar har jag valt att göra ett grupp-/individtest.Jag har gjort ett undervisningsförsök, varvid jag delade upp klassen i tre olika grupper. Eleverna i de olika grupperna har löst multiplikationsuppgifter i varierad svårighetsgrad, med följande metoder: algoritmräkning, huvudräkning och med hjälp av miniräknare.

Med utgångspunkt i den livliga Debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori.

Syftet med studien var att undersöka hemlösas självbilder, vad som kan ha format självbilderna samt hur de upplever att olika grupper i samhället bemöter och ser på dem. Vi valde att använda oss av följande frågeställningar för att uppnå syftet:- Hur ser de hemlösas självbilder ut?- Vad grundar sig dessa självbilder på?- Hur upplever de hemlösa att de blir bemötta och uppfattade av olika myndigheter, andra hemlösa och ?medelsvensson??De metoder vi använde oss av var intervju och observation. Vi intervjuade sex hemlösa personer; fyra män och två kvinnor. Observationerna utfördes på TrappaNers kvällsöppna café.

AbstractPer-Henning Olsson: Analys av en analys. Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén. - Uppsala: Institutionen för musikvetenskap, 2000. 60 p.I de flesta större dagstidningarna pågick från jultiden 1956 till våren 1957, en Debatt om den nya musiken. Den handlade om att det fanns en klyfta mellan tonsättarna och publiken, och huruvida tonsättarna skulle anpassa sig till publiken eller inte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestämmelser, att få sin asylansökan prövad här. Syftet är också att undersöka huruvida Sverige, när vi följer Dublinförordningens bestämmelser i hanteringen av asylärenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de åtaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. Frågeställningarna är: Hur ser möjligheterna, baserat på uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 år, som omfattas av Dublinförordningen, att få stanna i Sverige? Vilka faktorer påverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av ämnet i media någon betydelse för möjligheten att påverka asyllagstiftningen? Följer vi våra åtaganden gentemot Barnkonventionen om vi återsänder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras på fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylärenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för ämnet aktuella, tidningsartiklar, samt för ämnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrån ett rättsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vår undersökning visar att det finns mycket begränsat utrymme att göra undantag från Dublinförordningens bestämmelser och följaktligen små möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestämmelser att få sin asylansökan prövad i Sverige.

Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den Debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik.

År 2009 hade dokumentärfilmen Bananas!* premiär. Filmen skildrar rättegången i en långdragen konflikt mellan nicaraguanska bananarbetare och fruktföretaget Dole, där skadliga bekämpningsmedel anses ha gjort bananarbetare sterila. Bananas!* skapade Debatt inför premiärvisningen vid Los Angeles filmfestival, då Dole ansåg att filmens innehåll bar på osanning, och ville stoppa filmen. Efter visningen stämde Dole filmens regissör Fredrik Gertten, producenten Margarete Jangård och filmbolaget WG Film. Detta blev starten på en kamp mellan ett företag och ett journalistiskt arbete, och en medial uppståndelse blev till.Den här uppsatsen undersöker hur tidningar i USA och Sverige rapporterade om konflikten kring Bananas!*.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan.

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en Debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ?Barn-gulag? (?Kinder-gulag?).

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en Debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

Betydligt fler mammor än pappor tillerkänns ensam vårdnad. I dagens Debatt hävdas ofta att rätten är ?mammavänlig? och att kvinnan i princip alltid utses till ensam vårdnadshavare. Uppsatsen ska ses som mitt bidrag till Debatten och syftar till att öka medvetenheten om könstillhörighetens betydelse för domstolens vårdnadsbeslut. En rättsfallsanalys har genomförts utifrån 14 tingsrättsdomar från 2012, för att få en bild av om det finns skillnader i hur kvinnor och män utses till ensamma vårdnadshavare.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.