Socialsekreterare är en yrkesgrupp med stora påfrestningar emotionellt och ärendemässigt. Enligt tidigare studier har belastningen på socialsekreterare de senaste tio åren ökat. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger på en sammansatt metod bestående av kvalitativa intervjuer och textanalys.

In the years 1996-2001 the European Union`s copyright-directive was drawn up. This directive led to much lobbying activities from both copyright holders and library organisations like EBLIDA and IFLA. The Internet and filesharing networks like Napster had led to strong reactions among some copyright holders. Internet gave people an easy opportunity of accessing copyright protected material. Some researchers of copyright have written books where they state that the copyright holders utilize authors fear of illegal copying to strengthen the copyright laws, and by that benefit economical.

Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell Debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Detta är en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie Debattartiklar angående tvåspråkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvåspråkiga, arabisk-svenska klasser på Möllevångsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen är att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill säga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlägga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlägga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv på samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvåspråkig undervisning kan sägas ha bättre hållbarhet och talar mer till logos; läsarens intellekt.

Frågeställningen som vi vill besvara är huruvida kvinnliga poliser hävdar sig i jämförelse till sina manliga kollegor. För bara några decennier sedan pågick en het Debatt om kvinnor skulle få möjlighet att bli poliser. 1908 anställdes de allra första poliserna i Sverige, som på den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades på kvinnor och barn. Männen i sin tur arbetade för att få bort kvinnorna från polisyrket.

Denna uppsats syftar till att göra en explorativ studie om vad läxor är och varför de finns i skolan. Syftet är således att undersöka vad som menas med läxa, vilken betydelse själva ordet har och har haft, beröra läxfrågan genom intervjuer med tre yrkesverksamma lärare, genomgång av nationella regler som styrt skolan från 1842 och framåt, samtida Debatt samt en undersökning av en del av den tidigare forskningen kring läxor i en svensk kontext.Studien visar att läxa nämns i regelverken under en period på 1950-60 talen men finns som begrepp redan i fornsvenskan, och används i skolans värld åtminstone från 1800-talets slut. Intervjuerna med de tre yrkesverksamma lärarna tyder på att läxor uppfattas och används olika i skolan idag bland annat för att det är ofta upp till den enskilda läraren att bestämma om läxors vara eller inte vara, i vilken omfattning och i vilka ämnen de kan ges.Läxa har under senare tid kommit att bli en rättvise- och jämlikhetsfråga. Olika grundförutsättningar dels i hemmen och dels i skolorna att kunna stödja barnen med hemuppgifterna är en aspekt på läxans följder, men också bland annat med tanke på möjligheten till skattesubventionerat RUT-avdrag till professionella läxhjälpare för de som har råd.Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara en intervjustudie med elever-föräldrar och lärare för att se på vilka sätt skolan kan anpassa sig bättre till rådande förutsättningar i det samhälle som finns idag och imorgon..

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Syftet med vår uppsats är att utifrån svenska mindre aktiebolags, revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?Allmänna råd för K2 - mindre aktiebolag? överensstämmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet är också att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förändringarna kan medföra. I uppsatsen tillämpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi använder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.

Can coercive care be justified against drug and alcohol addicts or should treatment be offered on a strictly voluntary basis? This was one of the central questions debated in Sweden during the 70's when the development of a new social legislation, The Social Services Act (Socialtjänstlagen), took place. The first aim of this thesis was to analyse whether the arguments that were presented both in favour for and against coercion were sound. To achieve this, a method for analysing arguments was employed, where a sound argument is defined as acceptable, relevant and adequate. The analysed material consists of both official government reports and books of influential debaters.

The purpose of this study is to find out how IOGT-NTO conducted the debate about the Swedish negotiations with EU concerning the accession. The essay investigates how the debate was conducted between the years 1993, 1994 and 1995. A further distinction lies in five requirements IOGT-NTO delivered before the negotiations.The material for this study lies primarily in the editorial pages of IOGT-NTO's magazine Accent. The background content comes primarily from secondary sources and deals with the temperance movement and IOGT-NTO, and dealing with the EU and the Swedish alcohol policy.In July 1991, Sweden submitted its membership application to EU and subsequently in the 1993 the negotiations began. During the same time IOGT-NTO began its debate on a possible EU membership in the Accent magazine.

Sex är ett alltmer vanligt förekommande fenomen i marknadsföringsbudskap. Detta gäller inte enbart annonser där produkten har en sexuell koppling utan även i många fall även där sex inte har någon egentlig koppling till produkten som marknadsförs. Anledningen är att sexualiserad reklam antas väcka uppmärksamhet hos konsumenterna och får annonsen att stå ut ur det ständigt ökande mediebruset. Men den ökade förekomsten av sexualiserad reklam har dock blivit föremål för en växande Debatt ? många människor motsätter sig användningen av sex i reklam.

Denna studie syftar till att undersöka synen på arbete bland åttiotalister. Vår utgångspunkt har varit tidigare forskning och teorier som kommer att presenteras i uppsatsen samt den Debatt som i korthet beskrivs i inledningen. Våra frågeställningar har varit:? Vad svarar studenter födda på 1980-talet på frågor om arbete?? Skiljer sig svaren åt beroende på kön, ålder och institutionstillhörighet?Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland åttiotalister vid två olika institutioner vid Göteborgs universitet. Med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Scienses) har vi analyserat vår empiri och jämfört det med tidigare forskning och teori.Resultatet visar att de svar som vårt urval av studenter lämnat, stämmer väl överens med vad tidigare forskning har visat.

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I Debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den Debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det är att riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militära maktmedels bruk, i samhället, i fredstid.Frågeställningarna är: Vilka argument förs fram i frågan om utökad användning av militära maktmedel,vilken är synen på militära maktmedels roll i samhället samt en diskussion om hur troligt det är attriksdagen kommer att besluta om utökad användning av militära maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: värdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn på militära maktmedel samt hur civil kontroll övermilitärmakten skall uppnås. Med detta verktyg skapas, utgående från litteratur om politisk-militärarelationer, två idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhållandena.Källmaterialet, remissinstansernas yttranden, Debatt och motioner i riksdagen samt Debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjälp av analysverktyget.Undersökningen visar att både bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvåhuvudteman. Ett som ser militärmakt som ett hot mot medborgarna och vill begränsa dessinflytande och befogenheter samt säkerställa noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitärmakt som ett maktmedel likställt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militära maktmedel i fredstid..