I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet.

Syftet med uppsatsen är att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling på Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer på fältet som kan ha påverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fält syftar vi på fältet för musikbranschen. Inom fältet ryms bland andra olika aktörer på livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del baseras på primärdata från intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fältet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag på specifika frågor baserade på syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen består av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillväxt.De slutsatser som vi kommit fram till är bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fältet som kommit att påverka Stockholms livemusikscen.