This study investigates verbal and visuospatial memory strategies used by individuals with perceptual or cognitive disabilities. The groups concentrated on in this study are Deaf individuals who are native sign language users and individuals with dyslexia. The study comprises an experiment and an in-depth study in which a pre-test and a questionnaire were used. Nine Deaf signers, two persons with dyslexia and 12 persons without any perceptual or cognitive constraints participated. Of these 23 persons, seven were selected to take part in the in-depth study.

This project is about the development of a application to aid Deafblind people with time understanding. The application is written in C# language and have multiple functions to alarm the user. The application can alarm Deafblind persons through a combination of sounds, pictures and vibrations. This makes the application very flexible and can be used by many different groups like Deaf, blind and older people. This application have been evaluated by staff from Mo Gård resurscenter..

Information technology has become an integral part of our everyday lives. The Web is an important part of this development, however, web pages can be inaccessible to many groups of users. The purpose of this thesis is to examine the accessibility of Swedish public library websites. Besides examining the general accessibility, this study also covers whether any specific aspect of accessibility is particularly poor and if so which groups may be affected. In addition, this study also examines whether a correlation can be found between the degree of accessibility and the size of the website.

The aim of the study was to investigate the performance of postlingually Deaf adults on parts of the swedish dysarthria test Dysartribedömningen, and to compare these results with a matched group consisting of normal hearing speakers without any known speech disorder. The group consisted of 17 participants ranging between 42-86 years of age. Participants were assessed focusing on articulation, prosody, intelligibility and through a self-assessment of communicative participation. There was a statistically significant difference between groups on prosody that manifested primarily as a slower speaking rate in the cochlear implant users. No significant differences between groups as to articulation, intelligibility or communicative participation could be found.

This thesis at the Institute for Language and Folklore has as its purpose to lay a foundation for a continuinginventory work. The tasks I have performed during my time there was to create an archival description, anintroduction to the material and a process map showing the process of incoming delivery of documents. The aimwas never to finish the list of work, but to structure the material to get an insight into the material and to theproblems that existed within. The documents are of a very unique nature and require that the archivist is familiarwith and have knowledge of sign language. One of the problems I encountered was how fragmented the materialwas.

While reading in Deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed.

Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå hur en eventuell förändring av identitet/självuppfattning hos personer med hörselskada, som har haft det talade språket som förstaspråk men i vuxen ålder kommer i kontakt med teckenspråket och interagerar med dövkulturen. De karaktäristiska kategorierna som används för att skapa en spridning i närmandet av en beskrivning och förståelse kring mötet med dövkulturen är, kön, ålder och cochlea implantat. Detta för att motsvara den spridning som råder inom den heterogena gruppen hörselskadade. Frågeställningarna som används är: Har kön, ålder och cochlea implantat betydelse för en eventuell förändring kring hur personer med hörselskada samspelar före, under och efter mötet med dövkulturen? och Hur har dessa eventuella förändringar påverkat individens sätt att betrakta sig själv?Resultatet visar att informanterna beskriver hur deras identitet och självuppfattning har förändrats i en positiv riktning under och efter mötet med dövkulturen. Innan mötet med dövkulturen har informanterna betraktat sig som hörande och mötet med dövkulturen har medfört en insikt av hörselskadans konsekvenser.

A cochlear implant (CI) is a hearing device that makes it possible for individuals who are Deaf or has a severe hearing impairment to receive auditory information and develop spoken language. The pragmatic ability may be affected. In short, pragmatics may be described as the study of language use in social contexts. Pragmatic ability can be seen as the result of the individual?s behavior as well as the underlying causes.The aim of the present study was to describe the pragmatic ability in children with CI.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur svenska ungdomar med cochleaimplantat (CI) identifierar sig själva i förhållande till döva, hörselskadade och hörande. För att uppnå studiens syfte utgår den från följande frågeställningar:? Hur uppfattar ungdomarna sitt CI?? Vilket språk uppfattar CI-bärande ungdomar som sitt första språk?? Hur tror CI-bärande ungdomar att döva, hörselskadade och hörande ser på dem?Studien är en deskriptiv, kvalitativ och fenomenologisk analys för att fånga upp individers egna upplevelser kring CI. Sex ungdomar i åldrarna 16-20 år och som använt CI i några år valdes ut. Ungdomarna gick i teckenspråkiga, hörsel och integrerade klasser.

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

The Regional State Archive in Uppsala [Landsarkivet i Uppsala] has several archives left from various types of educational institutions in the counties of Dalarna, Södermanland, Uppsala, Västmanland and Örebro. This archiv-al guide reveals the main content of some of the school archives. It goes through the archives of the elementary school, state secondary grammar schools and private secondary grammar schools. A few special schools for the blind and the Deaf children are included. The essay also brings up records from community homes and reformato-ries for children and young adults who experienced certain difficulties and therefore could not adjust to the ordi-nary educational system.

Sjukvårdsrådgivning via telefon har blivit allt vanligare i västvärlden. Tekniska lösningar har utarbetas som underlättar för de döva att själva kontakta sjukvården via telefon. Sjuksköterskor inom primärvården kommunicerar då med de döva via text- eller bildtelefoni. Studiens syfte var att beskriva döva och sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sjukvårdsrådgivning via telefon. Sex sjuksköterskor och fem döva intervjuades med öppna frågor.

Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan.

Denna uppsats behandlar läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att få en uppfattning om lärares syn på läsförståelse, deras erfarenheter kring döva läsare och deras arbete med läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter är lärare och de undervisar på riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lärarnas kunskaper och erfarenheter samt åsikter och därför har jag valt denna metod.Läsförståelse innebär enligt informanterna utvunna upplevelser utifrån texten kopplade till läsarens tidigare erfarenheter.

Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer.