Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer.

CODA (Children of deaf adults) innebär att man är hörande själv men har en eller två teckenspråkiga föräldrar. CODA-elever har teckenspråk som hemspråk och de lever mittemellan den döva världen och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att växa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat språk hemma än vad de har i skolan. (Fredäng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Denna studie är en litteraturstudie med syftet att se hur kunskapen ser ut om hörselskadade barns psykosociala situation samt hur barnen identifierar sig i förhållande till den döva och den hörande världen. För att få mer helhet och djup i studien inkluderas även döva barn samt barn som fötts döva och fått cochleaimplantat inopererat. Frågeställningarna omfattar de hörselskadade barnens mentala hälsa/välbefinnande, identitetsutveckling, sociala relationer, samt CI-opererade barns situation. Som en särskild grupp när det gäller hälsa/välbefinnande redovisas även hörselskadade barn med tilläggsfunktionshinder.Studien är gjord som en systematisk kunskapsöversikt där sökningar gjorts i olika databaser för vetenskapliga artiklar och litteratur. När det gäller böcker så har databasen LIBRIS använts och vad gäller artiklar har ELIN, Pubmed, PsychINFO samt ERIC använts.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

The first two weeks in a pup's life is called the neonatal period. This period is dominated by growth and development of organs and senses. The puppy is born blind and deaf and the physiological disability makes it unable to move properly. The neonatal period is characterized by a lot of sleeping. The pup receives the important milk and warmth from the bitch.