Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hjälpmedelsuppföljning. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod för datainsamling och analys. Tolv verksamma arbetsterapeuter ingick i studien. Inklussions- kriterierna var att arbetsterapeuter som deltog skulle vara verksamma legitimerade arbetsterapeuter, förskriva hjälpmedel och ha yrkesarbetat under minst ett år. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna.

Det undersökande arbetet i den här rapporten består av att ta reda på hur ett användarvänligt system utvecklas. Och utifrån detta har sedan en webbutik skapats Denna webbutik har man sedan utvärderat för att ta reda på om den är användarvänlig eller inte.Anledningen till att man valt att fördjupa sig och undersöka möjligheterna inom användarvänlighet var bland annat på grund av dess relevans i dagens system då det spelar en central roll i utfallet av, i det här fallet, om ett köp genomförs eller inte.För att ta reda på om webbutiken var användarvänlig eller inte bad man tolv personer att utföra ett testfall respektive utföra en uppgift genom ad-hoctestning.Förutom att sammanställa all data i ett diagram, jämförde man även män och kvinnors svar med varandra då testgruppen bestod av sex kvinnor och sex män, vilket gjorde jämförelsen mer intressant. Man kom bland annat fram till att kvinnorna reagerade mer positivt på webbutiken än männen, och att webbutiken uppfyller kraven för att anses vara användarvänlig.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

 Syftet med studien var dels att utveckla och anpassa det datorbaseradelästräningsprogrammet Omega-is till döva barns behov vid läsning och dels att utvärdera om träning i den utvecklade versionen av Omega-is hade effekt på döva elevers läsning. Det predicerades att läsningen skulle förbättras som följd av träning och att ett eller flera av mätinstrumenten skulle kunna förklara vad i läsningen som förbättrats. Tolv döva elever, 7-12 år gamla i årskurserna 1-2 och 4-6, deltog i en interventionsstudie med cross-over-design. Deltagarna slumpades med avseende på årskurs till två grupper med vardera maximalt 9½ möjliga träningsdagar. De testades vid tre tillfällen, Pretest 1, Pretest 2 och Posttest där tre kognitiva test administrerades vardera en gång och tre lästest vid varje testtillfälle.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda på om speciallärare/specialpedagoger använder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallärare/specialpedagoger, jag har även använt mig av litteratur där jag främst inriktat mig på olika inlärningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lämpliga metoder som jag kan använda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier tar jag upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning är.

Gruppundervisning för piano är en ovanlig företeelse och är därför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, på grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallärare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever från respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en längre tradition av undervisning i grupp och det var därför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns många fördelar och få nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning är att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt än enskild.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Arbetet handlar om andraspråksinlärning och olika sätt att undervisa andraspråkselever. Vår litteraturgenomgång visar att naturliga inslag i undervisningen kan främja språkinlärningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lärarna ger eleverna många och rika möjligheter att prata om sådant som ligger nära elevernas vardag och erfarenheter. Vårt syfte har varit att undersöka om lärare använder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i så stor utsträckning som de tycker att de gör. För att få svar på vår frågeställning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslärarna på två olika skolor.

I den palliativa vården ses döden som en naturlig händelse som varken ska skyndas på eller fördröjas. För personer som är sjuka kan det upplevas som skrämmande att tvingas möta verkligheten och konfronteras med sin sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att leva med en palliativ diagnos. Tolv vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte ha makten över sin tid och sin kropp, att vilja vara hemma och leva som förut, att prioritera det som ger mening, att vilja känna sig trygg och förstådd i vården samt att förbereda sig själv och familjen inför döden.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva begreppet delaktighet i relation till omvårdnad och lyfta fram vad sjuksköterskan i sitt arbete kan bidra med för att stärka patientens delaktighet och vilka behov patienter har för att känna delaktighet. I litteraturstudien analyserades tolv vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ ansats och detta resulterade i tre kategorier som beskriver sjuksköterskors perspektiv samt tre kategorier ur som beskriver patientens perspektiv. Det framkom i resultatet att sjuksköterskan ska kunna ge relevant information, skapa förtroende och visa respekt för att patienten ska känna sig delaktig. Patienterna behov resulterade i att de behöver kunskap och information om situationen de befinner sig i, att ses som en hel människa och få besluta om sin situation samt att ibland kunna få överlåta sin delaktighet. Resultatet visade också att en ökad delaktighet hos patienter kan leda till ett snabbare tillfrisknande och ökat välbefinnande då de har möjlighet att påverka och delta i de beslut som fattas angående vård och behandling..