Bakgrund: Demenssjukdomar har ett smygande förlopp, där tidiga symtom kan vara svåra för anhöriga att upptäcka. Allteftersom sjukdomen progredierar tvingas de anhöriga ta ett större ansvar för den insjuknade och hamnar omedvetet i en vårdgivarroll. Syfte: Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en familjemedlem som drabbats av demens. Metod: Studien är en litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats enligt Burnards innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att när en familjemedlem drabbas av demens ställs anhöriga inför stora förändringar. Kraven ökar och konsekvensen blir ofta att de anhöriga upplever att deras egna behov glöms bort.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebär idag och att kartlägga hur de allmänpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser på den uppgift som blivit pålagt dem vad gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill också försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebära när det gäller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten säger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebär teoretiskt, hur lärare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens läge för specialpedagogiken. Med hjälp av kvalitativa enkätfrågor som metod vill jag se hur grundskolelärare för de tidiga åldrarna själva ser på utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de får axla i dagens läge.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

I denna litteraturstudie undersöks litteraturens roll vid språkinlärning. Studien fokuserar på hur den skönlitterära läsningen inom engelskinlärning bidrar till ett utvecklat och tryggt ordförråd i de tidiga skolåren. Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekterna som framkommer då läsning används i syfte att utveckla elevers språk. Vi har utgått från forskningsfrågan: Hur bidrar läsning till en ökad säkerhet gällande språkförmågan, med fokus på ett bredare ordförråd, för annat språk än modersmålet? Forskning som vi utgått ifrån samt våra studier svarar på den fråga som varit i fokus under studiens utveckling och lyft vikten av att involvera litteratur på olika sätt i undervisningen.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Orthorexia nervosa är en ny form av ätproblem som uppmärksammats inom hälso- ochsjukvården, samt massmedialt. Detta innebär att personen lever onyttigt nyttigt. Iförlängningen kan det leda till psykisk ohälsa med ett tvångsmässigt beteende. Syftetmed detta fördjupningsarbete i omvårdnad var att öka sjuksköterskors kunskaper för attidentifiera symtom och tecken hos patienter som lider av orthorexia nervosa samt belysahur sjuksköterskor kan främja hälsa hos denna patientgrupp. Metoden som användes varen litteraturstudie där 29 artiklar bearbetades.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benämner uppsatsen ?Spår av en andlig närvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien från det mänskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag ställer sedan frågan.

Anledningen till att jag vallt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktiker som lärarkandidat i läsår 1-3, upplevt NO-undervisingen så gott som obefintlig. Jag blev därför nyfiken på vad lärare i läsår 1-3 har för pedagogisk grundsyn på NO-ämnet i skolan? Vilket innehåll och arbetssätt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstående frågor. Intervjudelen är grunden i arbetet och litteraturen är tänkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lärare från fyra skolor.

AbstractStefan Persson: Trä eller mässing? En studie av tre 1800-talstonsättares behandling av saxofon i orkestersammanhang. ? Uppsala: Musikvetenskap 1999. 60 p.Under 1800-talet skrevs, efter vad vi känner till, endast tolv orkesterverk med saxofon i instrumenteringen.

I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som går under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lärare på två skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större måluppfyllelse i matematik genom en bättre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga år. I studien granskas bakgrund, motiv och mål med Multiplikationsklubben. Elevers och lärares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn på vad multiplikation innebär jämförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med två lärare och tolv elever på en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i ämnet.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur intensiv lästräning under en sexveckorsperiod kan påverka ordavkodningsförmågan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmåga under sexveckors intensiv lästräning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegränsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende på om eleverna genomför intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp? I vilken utsträckning utvecklas de elever som också låg under TIL:s gränsvärde, men som inte genomförde intensiv lästräning? Mycket av tankarna inom intensiv lästräning återfinns inom den sociokulturella teorin där inlärning sker i samspel med någon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgången intensiv lästräning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmåga samt stärkt sin självkänsla som läsare.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger i de tidiga årskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poängterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det är ett vanligt problem inom dagens skola och många klasser har utagerande barn som påverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, där jag ställt frågor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tänker på, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrån studien visar på att pedagogerna främst poängterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

Narkotika är en viktig fråga för människorna i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur omfattande narkotikamissbruket är i Umeå bland unga människor i åldern 15-25 år. Dessutom orientera oss och läsaren i hur olika samhällsinstanser kan arbeta och samarbeta runt narkotikaproblemet. För att få reda på hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi använt oss av rapporter, webbaserade källor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptäcka ett missbruk och hur unga människor kan komma i kontakt med narkotika.