Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och rapporter kring hur man kan bedöma skolornas skilda resultat och kvalitet. Utöver mer vanligt använda mått och nyckeltal för att bedöma skolor tar modellen även hänsyn till vad eleverna i de olika skolorna tycker genom att inkludera tre frågor från Stockholms gymnasieundersökning. Syftet med uppsatsen är att utifrån detta skapa ett illustrativt jämförelseverktyg i form av ett spindeldiagram. De skolor som ingår i undersökningen är kommunala gymnasier med Stockholms Stad som huvudman och de data som använts är för samhällsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Variablerna som valts ut följer en årskull elever från grundskolebetyget när de börjar gymnasiet, vad de svarat i gymnasieundersökningen i årskurs två (tre aspekter), till vilka avgångsbetyg de får när de slutar gymnasiet.

Aktiv fondförvaltning har den senaste tiden fått utstå mycket kritik, en av de senaste stora skandalerna var då Swedbanks Roburs VD gick ut med ett uttalande om att deras kunder inte fått vad de betalat för vid aktivt förvaltade fonder, samt att det är en mycket liten chans för dem att lyckas prestera över index. Dessa uttalanden ledde till att organisationen Aktiespararna valde att stämma Swedbank Robur, samt var en intresseväckare för denna uppsats. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det föreligger något samband mellan en fonds riskjusterade avkastning och variablerna: Morningstar rating, Normanbelopp, förvaltningsavgift, omsättningshastighet och fondförmögenhet. I samband med detta undersöktes huruvida dessa variabler hade en positiv påverkan på fondernas utveckling, för att fastslå orsak/verkan-samband. Vidare undersöktes känsligheten hos det nya nyckeltalet Normanbelopp, genom att förändra dess grundläggande antaganden.Studien baseras på 50 stycken svenska aktivt förvaltade aktiefonder med legalt säte i Sverige där tidsintervallet sträcker sig mellan åren 2004-2014, datamaterialet har sedan bearbetats i SPSS i både multipla- samt enkla regressioner.Resultatet av studien påvisade att enbart Morningstar rating hade en stark positiv korrelation i samband med en positiv påverkan i form av förklaringsvärde, på den riskjusterade avkastningen.

Idag ställs höga krav på en ensamstående mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhälle där stress är en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstående mamman har sämre självupplevd hälsa än den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studien ämnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstående mammans självupplevda hälsa.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp.Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation.

Problembakgrund: Konfektionshandeln karaktäriseras av omfattande mängder information, vilket riskerar att leda till Informationsöverflöd för beslutsfattare. De potentiellt negativa konsekvenserna ligger i att de beslut som fattas görs på så undermåliga beslutsunderlag att de riskerar att underminera den strategiska styrningen. I strävan efter att fatta snabbare och bättre beslut har utvecklingen och utbredningen av Informationsteknologi(IT) skett, vilket ökat riskerna för Informationsöverflöd i och med att mängderna information som kan förmedlas till beslutsfattare kan ökas betydligt.Syfte: Syftet med studien är att ge ledande beslutsfattare inom konfektionshandeln ett kontextuellt ramverk, för variabler som påverkar informationskvalité, som ligger till grund för företagets strategiska styrning. Ramverket ämnar öka möjligheterna att på ett effektivt sätt utvärdera beslutsunderlag, vilket torde leda till bättre beslut. Vidare syftar studien till att skapa förståelse för vilka implikationer Business Intelligence har medfört för informationskvalité.

Syftet med undersökningen är att beskriva hur gymnasieelever som studerar tredje läsåret i Västerås uppfattar mälardalens högskola som varumärke.Undersökningen är av kvantitativ karaktär där en enkätundersökning genomförts som innehåller både öppna och slutna frågor samt slutna påståenden som undersökts utifrån vad MDH står för och vill förmedla. Besök har genomförts på gymnasieskolor inom Västerås kommun där en bred variation av ämnesinriktningar finns representerat.Resultatet visar på en hög nivå av både igenkänning och erinran till MDH:s varumärke. MDH ses som den ?orangea högskolan? där ekonomi och ingenjör är de utbildningsområden som främst associerades till högskolan som sammantaget uppfattas som tekniskt inriktad. Däremot varierar männen och kvinnornas associationer till utbildningsområdena.

En viktig strategisk aspekt för företag är valet av kapitalstruktur som kan vara avgörande för företagets värdering och fortsatta överlevnad. Den del av företagets tillgångar som hålls som likvida medel används delvis i den dagliga verksamheten men också för att genomföra investeringar. Att använda likvida medel vid investeringar kan för många företag vara det enda möjliga alternativet då kostnaden för extern finansiering kan vara mycket hög. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket företag investerar på företagsförvärv och om storleken på likvida tillgångar samt rådande konjunktur påverkar. Uppsatsen bygger på teorier om kapitalstruktur, informationsasymmetri, agentteori samt teorier kring likvida medel. Dessutom ligger statistiska regressionsmodeller som grund för metoden. I den empiriska studien genomförs regressioner på samtliga svenska börsnoterade företag mellan 1988-2008.  Variablerna har tagits fram utifrån teorin och data är hämtat ifrån databasen Datastream. Resultatet från denna undersökning visar inget samband mellan varken förvärv och likviditet eller förvärv och de valda makroekonomiska variablerna. Dock finner vi stöd för den tidigare ekonomiska forskningen av företagens val av storlek på andelen likvida medel.

Studien handlar om svenska gymnasieelevers motivation för att studera matematikämnet. Den teoretiska grunden hämtas ifrån Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Studiens syfte är att undersöka hur väl gymnasieelevers egen uppfattning om sin motivationsnivå kan prediceras genom de fyra ingående motivationsorienteringarna i Self-Determination Theory: (1) external regulation; (2) introjected regulation; (3) identified regulation; och (4) intrinsic motivation. Deltagarna (n = 132), 44 pojkar, 84 flickor och fyra som valde att inte specificera kön, studerar vid två gymnasieskolor i Falu kommun. Deltagarna fick via en webbsida besvara en enkät som mätte variablerna: upplevd motivationsnivå, external regulation, introjected regulation, identified regulation och intrinsic motivation.

Inledning: Från och med 1950-talet har Sveriges gastronomiska utveckling genomgått en omvälvande utveckling och en matkultur som fått en högre internationell klass har skapats. ?Fine dining? är ett begrepp som används flitigt i beskrivningar av restaurangers utbud och har en internationell klang. Vilken definition det har i Sverige är oklart.Syfte: Syftet är att tydliggöra begreppet ?fine dining? och ta reda på vad som krävs för en restaurang att tillhöra ?fine dining?- kategorin.Metod och material: För att få en tyngd i undersökningen valdes en triangulering att göras för att undersöka begreppet ?fine dining? från olika håll.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger LundinHandledare & Examinator: Fredrik KarlssonBihandledare: Andreas JanssonTitel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på StockholmsbörsenBakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen.Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk.

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

I många processindustrier är det viktigt att kunna mäta processvätskors egenskaper på ett bra sätt. Detta går att göra på olika vis. Företaget Acosense AB producerar och säljer ett instrument för att analysera processvätskors egenskaper. Denna metod är en onlineanalys som baseras på aktiv akustisk spektroskopi. Onlineanalysen fungerar på så sätt att en ljudsignal med olika frekvenser skickas genom ett rör där processvätskan strömmar genom.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband.