Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan. Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter.

Detta examensarbete tar upp frågan vilken betydelse olika typer av talat språk har för lärosituationen. Med hjälp av bland andra Ulla-Britt Kotsinas, Lars-Gunnar Andersson, Arne Maltén och deras idéer kring språkbruk har arbetets frågeställningar formulerats. Undersökningen genomfördes med en både kvalitativ och kvantitativ metod där två relativt olika skolor involverats. Den ena av dessa skolor är en relativt liten, privat skola i en storstad och den andra är en betydligt större kommunal skola, i ett mindre samhälle. Ett antal lärare har intervjuats och elever har svarat på enkäter som sedan har sammanförts i en analysdel. Resultatet av undersökningen tyder på en språklig medvetenhet hos lärarna på båda skolorna.

Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa.

Syftet med uppsatsen är att visa vad några pedagoger, vid olika tidpunkter, berättar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser på henne, hennes problem och möjligheter.   Hur förstår och förklarar pedagogerna hennes problem?   Vad berättar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?   Hur ser de på syftet med inkluderingen: Vad är målet och hur menar de att det ska uppnås? För att besvara syftets frågeställningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices närhet vid tre olika tillfällen där de har ombetts berätta om Alice. Pedagogernas berättelser analyseras sedan utifrån aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.   Några generella motiv och aspekter framträder särskilt tydligt i pedagogernas berättelser om Alice.   För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. Råd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstås på olika sätt av olika pedagoger.   För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhållande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare årskurser.   För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. Några av pedagogerna ser det som ett annat sätt att tänka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.   Slutligen skiljer sig berättelserna åt genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnås.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar på vilka sätt platsen kan ses som en barriär, och undersöker hur fysiska förändringar skulle kunna förändra det.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur yrkesrollen ser ut för LSS-/funktions¬hinder¬hand¬läggare i Göteborg. Vi har även tittat närmare på relationen till den egna organisationen samt relationen till andra yrkesgrupper.Våra frågeställningar är:Hur ser LSS-/funktionshinderhandläggarnas relation till den egna verksamheten ut?I hur stor utsträckning anser LSS-/funktionshinderhandläggarna att deras gränser och ansvarsområden är tydligt definierade gentemot andra yrkesgrupper?I hur stor utsträckning anser LSS-/funktionshinderhandläggarna att de har en tydligt definierad formell respektive informell yrkesroll?Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en webbenkät riktad till alla LSS-/funktions¬hinder¬hand¬läggare i Göteborg. Vi har i vår analys av materialet använt oss av rollteori, pro-fessionsteori samt tidigare forskning. Uppsatsen är till stor del kvantitativ i sitt upplägg men har kvalitativa inslag i analysen.

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hälft vilket har lett till ett nu mångkulturellt svenskt samhälle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer än ett språk. Skolan är en plattform där alla dessa barn möts för att lära och utvecklas tillsammans med andra barn, från andra kulturer och med andra modersmål . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och när de möts sker ett lärande. Då flerspråkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrån det svenska språket.

Katter får toxiska effekter av vissa läkemedel vid avsevärt lägre doser än andra djur. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad det beror på. Paracetamol, acetylsalicylsyra och permetrin är tre substanser som ger är eller ger upphov till enkla plana fenoler, och som är kända för att orsaka problem hos katt. Läkemedel behöver metaboliseras för att kunna utsöndras ur kroppen, och det är här katter skiljer sig från De Andra djuren. Alla djur i Felidae-familjen har begränsad förmåga att glukuronsyrakonjugera läkemedel och andra xenobiotika, framför allt fenoler. Detta beror på att de har lägre nivåer av eller helt saknar en grupp av UGT-transferaser.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur standardvårdplaner, kan vara ett instrument som förbättrar omvårdnadskvalitén för patienter och närstående i sen palliativ fas.Artiklarna söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och Falu lasaretts bibliotek. Artiklar från andra referenser ingår också i studien. Totalt har 17 artiklar använts i resultatredovisningen. Resultatet visar att efter införandet av standardvårdplan förbättrades följande områden; symtomkontrollen, anhörigstöd efter dödsfallet, kommunikation, omvårdnadens standard och evidens. Fokus lades på att prioritera viktiga omvårdnadsåtgärder och det visar sig att standardvårdplanen Integrated Care Pathway (ICP) är ett användbart pedagogiskt instrument vid kvalitetsförbättringar i palliativvård.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, och i så fall hur synen på barnen förändrades under andra världskriget samhällsomdaning. Syftet är också att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra världskriget vållade Sverige. Materialet ska sedan kunna användas till att bredda historieundervisningen på området: andra världskriget. Frågeställningarna för uppsatsen är de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra världskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..