Fokus i denna uppsats kommer att ligga på de etniska konflikter som fortfarande pågår mellan de tre folkgrupper och den nya konstitutionen i landet sedan Daytonavtalet undertecknades. Vid krigets slut i Bosnien för ca fjorton år sedan då landet låg i spillror implementerades Daytonavtalet. Daytonavtalets  huvuduppgift var att sluta fred mellan de tre konfliktgrupperna samtidigt se till att landet utvecklas utan att minoriteterna skulle förtryckas. Medan Daytonavtalet lyckades stoppa kriget och uppehålla freden misslyckades den med statens sammanhållning och upprätthållning av en fungerande demokrati.Krisen i Bosnien har inte förändrats sedan krigets slut, de nationalistiska partierna av samtliga tre folkslag blir valda gång på gång, fattigdomen är fortfarande ett faktum och landet är fortfarande beroende av utländsk bistånd. Som det ser ut just nu går Bosnien inte en ljus framtid till mötes.?.

I den här uppsatsen kommer korruptionens påverkan på Bosnien-Hercegovinas demokrati att analyseras. Korruptionen har ett starkt fäste inom landet då det ses som en vanlig del av samhället både från medborgare och politikerns synvinkel, detta ses som ett hinder för fortsatt utveckling på flera nivåer. Tanken finns, om att Daytonavtalet möjliggör för korruption på grund av avtalets stiftande av landets komplexa struktur och uppdelning. Uppsatsen metod är en fallstudie, där landets korrupta tillstånd kommer analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Korruptionens påverkan på demokratin kommer att analyseras utifrån Marks Warrens (2004) teori: den moderna tanken om korruption, där korruptionens effekt inom olika domäner i samhället analyseras.

This survey, Let them kill each other, has its aim and purpose to analyze how two of Swedens biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen, reported about the Dayton agreement (also known as Dayton Accords, Paris Protocol and Dayton-Paris Agreement). To do so we analyzed both editorials and regular articles from 1995-10-09 to 1995-12-16. We discovered that the main opinion, both regarding editorials and articles, had a negative posture about the possibility for the partners to come to an agreement, and also later on, for the agreement to persist. We also found that the majority of the articles and editorials indicated a plain portrayal of whoever was the ?winning? and ?losing? side of the agreement..

Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

This study focuses on international mediation and mediation theory. The aim of the study is to bring into light, a critique on already exsisting mediation theory and the need to oversimplify generalisations and results. This study focuses on a comparison between Richard Holbrooke and Carl Bildt, and their roles? as mediators during the war in Bosnia and Hercegovina 1995. I have deliberatly chosen two very different actors on the same case, to show that traditional belif on why the war ended is oversimplyfied and wrong.This study uses Curran, Sebenius and Watkins paper on mediation as a template in defining how to use the criterias for analyzing a mediator.

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.