This survey, Let them kill each other, has its aim and purpose to analyze how two of Swedens biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen, reported about the Dayton agreement (also known as Dayton Accords, Paris Protocol and Dayton-Paris Agreement). To do so we analyzed both editorials and regular articles from 1995-10-09 to 1995-12-16. We discovered that the main opinion, both regarding editorials and articles, had a negative posture about the possibility for the partners to come to an agreement, and also later on, for the agreement to persist. We also found that the majority of the articles and editorials indicated a plain portrayal of whoever was the ?winning? and ?losing? side of the agreement..

The purpose of this study is to analyze how the parties (USA, Great Britain, UN and the European Union) legitimize their intervention in Bosnia-Herzegovina as seen from without the conceptions of sovereignty and intervention. USA and the UN have legitimized their intervention on security reasons. The American president, George W. Bush, claimed that democracies never engage in war with each other and that democracies were prosperous just because they were democracies. According to the president, that is why it is important to democratise the whole Balkan region to protect the international community from terrorism which grows in unstable and undemocratic states.

Nation building is vital in post-war states to bring the people that have been at war together. To restore peace in a state, many different actors need to work together to bring stability, safety, and advancement to a new nation. There are several methods of nation building, and this thesis evolves around three of them. This is a qualitative study where three theories on nation building are used to analyze the development of nation building, and the obstacles Bosnia and Herzegovina still has to reach a national identity. Several studies are used in this thesis to show how the development has evolved in Bosnia and Herzegovina.

Denna uppsats har som syfte att undersöka och jämföra Lijphars och Horowitz teorier om etniska konflikter. Uppsatsen tittar dels på teorierna och deras grunder och dels på fallen av etniska konflikter i Bosnien och Makedonien. Uppsatsen försöker att urskilja viktiga detaljer och utgångspunkter som ligger i grunden för teorierna och deras förslag på lösningar av etniska konflikter. Genom att undersöka Dayton ? avtalet som reglerar maktdelningen i Bosnien och författningsförändringarna i Makedonien som indirekt påverkar det multipolära systemet i landet.

 Fokus i denna uppsats kommer att ligga på de etniska konflikter som fortfarande pågår mellan de tre folkgrupper och den nya konstitutionen i landet sedan Daytonavtalet undertecknades. Vid krigets slut i Bosnien för ca fjorton år sedan då landet låg i spillror implementerades Daytonavtalet. Daytonavtalets  huvuduppgift var att sluta fred mellan de tre konfliktgrupperna samtidigt se till att landet utvecklas utan att minoriteterna skulle förtryckas. Medan Daytonavtalet lyckades stoppa kriget och uppehålla freden misslyckades den med statens sammanhållning och upprätthållning av en fungerande demokrati.Krisen i Bosnien har inte förändrats sedan krigets slut, de nationalistiska partierna av samtliga tre folkslag blir valda gång på gång, fattigdomen är fortfarande ett faktum och landet är fortfarande beroende av utländsk bistånd. Som det ser ut just nu går Bosnien inte en ljus framtid till mötes.?.

Since the war ended in Bosnia and Herzegovina in1995 the country's economic and political crisies has grown dramatically. As in so many other Post-communist states the corruption has become a large problem for the whole society. The ethnic entities in which Bosnia is divided makes it possible for the national parties to operate and rule the same political propaganda that was the result of the war in the first place. However the international forces like the EU and the USA have made this kind of no non-centralised governmentship possible through the Dayton peace agreement, according to many experts this has to change in the constitution by any means possible if Bosnia will have a future. By the thesis of Professor Susan Rose-Ackerman the theoretical analysing tool should be followed for the situation in Bosnia and Herzegovina.

Uppsatsen behandlar Bosnien som ett fall av statsbyggande under utländsk intervention. Det är nu 10 år sedan Dayton-avtalet undertecknades, ett avtal som inte bara syftade till att få ett slut på den blodiga konflikten utan även till att bygga upp den nya staten Bosnien-Hercegovina samt dess institutioner. Under det gångna decenniet har vi dock fått bevittna ytterligare två fall inom samma kategori, interventionerna i Afghanistan och Irak. Det kan dock snabbt konstateras att ingen av dessa stater idag kan klassificeras som helt suveräna då internationella aktörers inflytande är ytterst påtagligt på olika sätt. I alla fall i Bosnien verkar den demokratiska utvecklingen ha avstannat och landet står vid ett vägskäl; att närma sig EU med allt vad det innebär av reformer samt demokratisk och ekonomisk utveckling eller bibehålla det nuvarande dödläget vilket kan dra in landet i en destruktiv spiral och återuppväcka konflikten.

After the fall of communism in Yugoslavia the ethnic resentment grew stronger and escalated in to interethnic civil conflict in 1992. After international intervention the General Framework Agreement for Peace (GFAP) installed peace in 1995. The treaty's aim was not only to establish peace but also to institute democracy in Bosnia. The OSCE were given the task to implement democracy within political institutions and civil society. This in a country with a lack of democratic experience and where great problems with ethnic antagonism still exists.By using democratization and transition theory this single case-study examines how democracy is implemented in Bosnia by the OSCE and clarifies difficulties that this democratization process is facing.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier iBosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparternaoch dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken medterritoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst avundersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilketbidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning avDaytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det förstasydslaviska riket uppstår.

Dr. Robert A. Pape gav 1996 ut sin bok Bombing to Win ? Airpower and Coercion in War där han presenterar sin teori om hur luftmakt bäst ska användas för att påtvinga sin vilja över en motståndares. Genom empiriska studier argumenterar han för att strategisk bombning inte fungerar utan luftstridskrafterna ska istället användas till att bekämpa fiendens militära strategi.Detta självständiga arbete presenterar kärnan ur Pape's teori, samt tar ut tre centrala kriterier som verkar sammanfattande för teorin och undersöker sedan om det går att urskilja dessa inom Nato's nyttjandet av luftmakt under Operation Deliberate Force i Bosnien 1995.

Kunders beteende är viktigt att förstå för ett företag som säljer produkter eller tjänster. Då alltmer handel nu sker på Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. Då det idag är dyrt att genomföra åtgärder för att attrahera nya kunder är det därför betydande att konsumenter återvänder efter ett första inköp. Syftet med denna studie är att utreda återköpsbeteendet hos kunder som handlar från butiker på Internet. Ett delsyfte är att undersöka om det finns skillnader i studenternas återköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag.

stater bildats på internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 år för Jugoslavien men de etniska motsättningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra år. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som är den största regionala säkerhetsorganisationen i världen med 55 medlemsstater från Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att säkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrån med en begränsad möjlighet till inflytande vad det gäller den bosniska befolkningen. Detta reser frågan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgång? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att få slut på kriget i regionen utan också till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhället.