In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom?s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character.

När vi säger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhållande föreligga mellan de båda. Diskussionen gällande specificeringen av dessa entiteter, allmänt kallade kausala relata, har i mångt och mycket begränsats till debatten om vilken typ av entiteter de måste vara. Den vanligaste uppfattningen är att kausalitet är en relation mellan olika händelser, där dessa antas vara partikulära entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istället sådant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.

The premise for this study is the question how we should relate to people with different religious beliefs. The aim is to examine if an existence characterized by a religious diversity should affect the certainty and confidence in our faith. To answer my question I have turned to the philosophers David Basinger, Mikael Stenmark, William Lane Craig and Robert McKims different views on this issue. Using an approach based on a comparative method and argument analysis I have then assessed their different opinions in the matter. Based on my own discussion of these arguments I conclude that a religious diversity should imply a reduction in our own religious confidence and that it should be reduced in relation to the amount of disagreement that exist between conflicting religious perspectives in an specific case and matter.

Bakgrund: Företagens roll i samhället håller på att förändras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som är långsiktigt hållbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnås genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda och skapa förståelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framväxt från ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgång inom området Corporate Citizenship har genomförts.

Studien undersöker utvecklingen av afrikansk-amerikansk religion i början på 1800-talet i USA. Materialet som studien är konstruerad på består av en undersökning gjord på sex olika slavar som blev predikanter och pastorer. Undersökningen i Studien svarar om dessa individers yrkesroll och socialisering var av betydelse för det religiösa engagemanget och dess utveckling. Slavarnas yrkens betydelse undersöks med hjälp av Etzionis teori om tvångsorganisationer och med Durkheims arbetsfördelningsteori. Studien avser att bidra med information om hur afrikansk-amerikansk religion utformades i början av 1800-talet. .

In this essay I?ve chosen to do a comparative analysis of the two films Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) and The girl with a Dragon tattoo (David Fincher, 2011) based on feministic theories. I have done this with the intent of comparing the two versions way of viewing the woman. The analysis is based on my own questions, observations and interpretations, and has a hermeneutic approach.My conclusion is that ?The girl with at Dragon tattoo? is closer to Stieg Larsson?s original story that both films are based upon, though the Swedish film Män som hatar kvinnor has got more of a feministic purpose.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lärares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, Allmänna utbildningsområdet 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som motiverar lärare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

The aim of this Master´s thesis is to examine which type of regime the state Iran is. There has been much research on this issue and the discussion is not over yet. I have departed from three theoretical perspectives in order to understand which type of regime the Middle Eastern nation is: theocracy, democracy and hybrid regime. The theocratic regimetype is composed by David L. Websters archeological theory about governments ruled by God.

Title Greenlighted employees ? The internal value of Schenker?s environmental work.Author David Fridner.Course Master thesis in Science of Media and Communication.Department of Journalism and Mass Communication, University of Gothenburg.Semester Spring semester 2009.Tutor Professor Monika Djerf-Pierre.Number of pages 55 (appendix 23).Aim The aim is to study the internal value of Schenker?s environmental work.Method Qualitative and quantitative method.Material 20 interviews from four workgroups: managers (4), sales (5), customer-services (4) and truck drivers (7). 148 websurveys from two workgroups: sales (106) and customer-services (42).Main result Schenker is perceived as an environmentally friendly enterprise. Much due to the fact that the company?s impact on nature only has little to do with how the staff evaluate its ?greenness?.

The aim of this paper is to answer three questions about Chuck Palahniuks novel Fight Club. The three questions were chosen because they were widely debated after the release of David Fincher screenplay based on the same book. The questions are: Is the critique on consumerculture offered in Fight Club valid? What does Fight Club say about the relation between man and woman? Can the work be considered fascist? The critique against consumer culture is found valid and not a disguised complaint about the feminization of society. The main female character Marla is vital for Jack as a blueprint for Tyler.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle.Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp..

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.