The purpose of this study was to investigate what knowledge 16 year old highschool students have when it comes to text- and imageposting on social media and how they act on the basis of their skills and attitudes on text and image publishing. An important aspect of this was to investigate the impact of young people 's identity in relation to text- and image posting on social media as this according to research is a big part of what motivates young people in their everyday practices (Buckingham, 2008). The essay questions was , What is young people?s experience on posting text- and image on social media? How aware are young people at the pros and cons on posting text and images on social media? What are young people's attitudes about text and image posting? And how do young people act on the basis of experience , awareness and attitude? Which role plays identity in their actions? To seek answers to my questions and achieve the aim of the thesis was conducted three semi-structured focusgroup interviews in collaboration with two high schools. The results have been reported, interpreted and analyzed by pattern-seeking. The theoretical framework used in this paper is the research and theories of primarily media researchers who have distinguished themselves in the Media and Youth research, For example, Ulla Carlsson, David Buckingham, Sonia Livingstone and Kristen Drotner.

Examensarbetet har genomförts på Sandvik Mining i Västberga, under våren 2012. Produktionsenheten tillverkar hårdmetall som används för bland annat krossning och borrning av berg. Tillverkningen har två processteg; pressning av hårdmetallpulver och därefter sintras den pressade kroppen. Sintringen saknar ett uppföljningssystem för återkoppling av driftdata. Därmed saknas kunskap om hur stor kapacitet som finns.Syftet är att kartlägga sintringsugnarnas kapacitet med hänsyn till driftsäkerhet, tillgänglig tid samt även den tillgängliga ugnsvolymen.

Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullständig helhetsbild än enbart finansiella mått har ökat alltmer. Detta främst då den konstant föränderliga värld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen måste förstå och få grepp om den egna verksamheten för att i förlängningen nå långsiktiga framgångar. Användningen av enbart finansiella mått gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning när framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet är tänkta att underlätta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehåller därför förutom det tidigare nämnda finansiella perspektivet även kund-, process- och lärandeperspektivet.

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

Detta projekt gick ut på studera huruvida Outokumpu, Degerfors, kunde använda sig av modeller som representerar strategier från Lean production med tillhörande flödesverktyg och hur dessa kunde appliceras i företaget. Outokumpu, Degerfors, är specialister inom rostfritt stål och levererar produkter till slutanvändare världen över. Uppgiftens utgångspunkt är att försöka få en bättre och smidigare hantering av materialet och samtidigt sänka kostnaderna för produkter i arbete. Modellen som användes kallas ?lära sig att se? och baseras på att kartlägga flöden inom produktionen. Syftet med detta var dels att skapa sig en bild av ett nuvarande produktionsflöde men också fastställa eventuella slöserier i värdekedjan.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av rådande teoribildning gällande varumärkesuppbyggnad ur märkesinnehavarperspektiv. Uppsatsen uppkom ur tesen att det i dagens globaliserade ekonomi räcker det inte alltid med varor och tjänster i sig själv som effektiva konkurrensmedel och att det därför har blivit av allt större vikt att företagen aktivt arbetar med varumärken. Teoribildningen redovisas med hjälp av två mera ingående teoripresentationer. Därefter testas teorin på deduktiv väg genom en kvalitativ studie av varumärket "Hästens". Den teoretiska delen av arbetet är därför av beskrivande natur, medan den empiriska delen tolkas in i flera modeller och är av kontrollerande art.

ABSTRAKTTitel: Ledarskap och motivation inom bemanningsbranschen - Konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos konsulterNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Christoffer Rönnqvist och Alice SchmuckHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-06-14Syfte: Genom att vara anställd hos bemanningsföretag befinner man sig i en trepartsrelation som består av en själv, konsultchefen och kundföretaget. Detta innebär att konsultchefer kan ha det svårt att motivera sina konsulter, eftersom de utför sitt arbete på olika platser. Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos sina anställda i bemanningsföretag. Två forskningsfrågor har undersökts: Forskningsfråga #1: Hur uppfattar konsultchefer vikten av inre motivation hos konsulter inom bemanningsbranschen? Forskningsfråga #2: Vilka verktyg använder sig konsultchefer av för att motivera sina konsulter?Metod: Vi genomförde intervjuer med öppna svarsalternativ som kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt för att uppfylla syftet.

I södra Kurdistan där exploatering, utbyggnad och förtätning av nya respektive befintliga bebyggelseområden sker är dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hårdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsområden minskar ständigt. Stora mängder regn avrinner från ytor som en gång var genomsläppliga till lågt belägna och känsliga områden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid såväl extensiva som måttliga regn. Dåligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar på ledningarna så att läckage och bräddning av smutsvatten i bebyggelseområden blir ett faktum. Bebyggelsen vid närliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av ständiga översvämningar. I områden där man har sprängt berg och branta slänter för att anlägga vägar och annan infrastruktur blir marken känslig för erosion. Instabil och dåligt utförd schaktning gör att många byggnadsanläggningar utsätts för skred när marken utsätts för långvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvärlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dålig åtkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieområdet) ledde till mitt val av ämne för detta examensarbete. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första delen består av utförliga observationer i studieområdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs här både i ord och bild. Här görs också en genomgång av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hårdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet består av en litteraturstudie där dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel på dagvattenhantering både i Sverige och internationellt. Målet är att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta på ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sådant underlag visar jag vilka byggstenar som ingår i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa är anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel på tänkbara lösningar utifrån både svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök på det valda studieområdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns där. Jag kommer att utföra ett antal observationer på områdets dagvattenanläggningar för att se hur de är konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmänt i södra Kurdistan. Målet är att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick därför två genomförda besök i studieområdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanställde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgått ifrån böcker och tidskrifter i ämnet dagvattenhantering. Jag har även läst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att få bredare kunskaper i ämnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand använt mig av digitala källor. En avgränsning är gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmänhet med inriktning på urbana miljöer utan att begränsa mig till någon specifik stad. Jag har fokuserat på ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjälp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundläggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan är att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvätt)-­? vatten från bostadsområden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebär att kemikalier och skadliga ämnen från de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att någon åtgärd görs för att hindra dessa skadliga ämnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns någon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebär det att det förorenade vattnet därför blir svårt att återanvända och dra nytta av. Ett annat problem är att avledningsnätet på grund av ålder och dålig dimensionering läcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebära stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan därför vara viktig att påpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat är det viktigt att hänsyn tas till de lokala förutsättningarna vid planering och projektering av nya exploateringsområden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav på sikt fastställas och tillämpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. Målet är att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriområden också utgå från dessa planer och krav. Myndigheternas strävan ska även vara att arbeta för en god och hållbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?länders varierade erfarenheter vad gäller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis också tillämpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt är att det ska kunna bli en inspirationskälla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bättre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgångspunkt..

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört 2012 på vid institutionen för stad och land på SLU i Ultuna. Bakgrunden är att Stockholm under flera års tid har haft en väldigt repressiv inställning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skärpt klotterpolicy i vilken det fastslås att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fått utstå mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.