Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring Datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av Datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till läsning? har sett Datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken Datorn eller pennan.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur ett antal pedagoger på olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssätt vid Datorn i elevernas skriv- och läsinlärning samt hur pedagogerna värderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Frågorna har berört Datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid Datorn, skrivundervisning vid Datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och läsfärdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgår det att pedagogerna ser positivt på metoden, Skriva sig till läsning. Det finns flera fördelar med Datorn i elevernas skriv- och läsinlärning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer på innehållet och språket i berättelserna än att forma bokstäver för hand.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om Datorn och användningen av den på fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar.Eleverna använde Datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube.Fritidspedagogerna berättade att de använder Datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Förskolan ska lägga grunden till barns lärande och se till att de tillägnar sig de kunskaper som krävs i ett modernt samhälle. Där modern teknik utgör endel av de redskap som krävs för att tillägna sig kunskap. Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn på Datorn som ett verktyg för lärande. Fokus har även lagts på hur verksamheten speglar förskolechefers syn på hur verksamheten är utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den påverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur barn lär sig att skriva med hjälp av Datorn i en förskoleklass och en förstaklass. Frågeställningarna som jag utgår från är: Hur används Datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet på Datorn? Undersökningen är en fallstudie av de två klasserna där jag har observerat och intervjuat barnen och lärarna.Hur lärarna arbetar med Datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande på datorer tillåts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgångspunkt. Genom att samarbeta vid Datorn lär barnen och eleverna sig av och med varandra.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med Datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med Datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med Datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand..

Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom Datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in Datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur Datorn skall användas. Eftersom införandet av Datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att Datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet.

Den här undersökningen syftar till att studera om Datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se Datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av Datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på Datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan använda Datorn för att främja barns lärande. För att motsvara syftet har sex förskollärare från två olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förväg formulerade frågor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna ställdes också ett antal uppföljningsfrågor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att därefter sammanställas och presenteras som resultat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare, som valt att arbeta med läs- och skrivinlärning med Datorn som pedagogiskt redskap, anser att denna metod skiljer sig från de metoder de tidigare använt samt ifall metoden lett till problem eller vinster. Studien bygger på kvalitativa intervjuer, gjorda på sex utvalda pedagoger som arbetar med Datorn vid läs- och skrivinlärning. Frågorna som ställdes under intervjun har rört samspelet vid Datorn, Datorn som metod kontra andra läs- och skrivinlärningsmetoder samt dess eventuella problem och vinster. Av resultatet framgår det att det finns många fördelar med datoranvändning framför handskrivning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig på innehållet i sina texter och slippa forma bokstäver för hand. Förutom själva redskapet man använder, skiljer sig denna metod inte särskilt mycket från andra läs- och skrivinlärningsmetoder..

BAKGRUND:Användandet av datorer i samhället medför att människor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppväxt, vilket har gjort att användningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare år. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvänds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats är att undersöka barns samspel och kommunikation vid Datorn ochhur datorerna används i två förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 år, i deras samspel ochkommunikation vid Datorn på två förskolor i Västra Götaland. Studien är kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid Datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och på vilket sätt de agerar, hur Datorn används ochnärvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjälp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förståelse.

Vi har gjort en undersökning i skolår 4 för att se hur Datorn bidrar till ett lustfyllt lärande, genom att använda oss av datorprogrammet ?Mattekungen?. Syftet har varit att hitta en ny väg till elevers kunskap på ett mer lustfyllt sätt än att följa läroboken från början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fått spela ?Mattekungen?.

Arbetet har undersökt användandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet är att ur användarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar på användandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och således tagit fram en rangordning.Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har både enkäter samt intervjuer genomförts bland anställda på företaget. Resultatet som framkom är följande:1.

Föreliggande studie syftar till att ta reda på vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lärare som använder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrån läst litteratur tagit reda på ett antal fördelar och även tagit del av flera exempel på vinster från lärare genom intervjuer.De intervjuade lärarna använder Datorn/IT på en mängd olika sätt. De lärare som jag intervjuat är alla intresserade av att arbeta med dator/IT-användning i skolan. Sammanfattningsvis använder lärarna Datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns många faktorer som påvisar värdet av att använda Datorn/IT i skolan. Bl.a.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om Datorn som pedagogiskt hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med att använda Datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att förverkliga dessa mål uttolkas. Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på vad lärarna vill uppnå genom att använda Datorn som pedagogiskt hjälpmedel.