Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

Abstract Anna HÀrstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger pÄ utomhuspedagogik? Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. VÄr studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik pÄ en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lÀrande. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare inblick i hur pedagogerna pÄ just den utvalda förskolan förhÄller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för vÄr studie.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som gÄr inkluderade i klasser i grundskolans senare Är, upplever sin skolgÄng.Elva elever, bÄde flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gÄtt i vanlig klass med visst stöd, nÄgra hade varit placerade i sÀrskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vÄrt mÄl var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgÄng varierade men de hade alla en positiv instÀllning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svÄrigheter. De kÀnde att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde vÀlja att umgÄs med pÄ raster och lunch..

Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken Àr en betydelsebÀrande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla Äldrar har en stor betydelse. I resultatet framgÄr att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas pÄ sjukhus.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn pÄ fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgÄ ifrÄn varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter frÄn tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrÄn skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning Àr Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för bÄda Àr miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan nÄgon uttalad pedagogisk inriktning.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Detta Àr en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkÀtundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lÀrare. LÀrarna undervisar i sprÄk pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningarna för denna uppsats var:? Vilken attityd har elever och lÀrare till ljudboken?? I vilken utstrÀckning och hur anvÀnds ljudboken i undervisningen pÄ gymnasiet?? Hur vÀl förstÄr eleverna innehÄllet genom att lyssna pÄ en ljudbok?Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen anvÀnder ljudboken i vÀldigt liten omfattning eller aldrig har anvÀnt den.

Syftet och problemformuleringen med den hÀr studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagogers syn Àr pÄ bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som anvÀnds i förskolan.VÄra frÄgestÀllningar Àr -Vilka inre/yttre faktorer pÄverkar pedagogernas syn pÄ de oroliga barnen,-PÄverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vÄr rapport bygger pÄ intervjuer frÄn 2 förskollÀrare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrÄn sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsÀttningar av lyhördhet och konstruktivitet.

Berghs Företagshotell i Ockelbo hyr bland annat ut övernattningsrum och lĂ€genheter likt ett vandrarhem. Problemet Ă€r att de anvĂ€nder sig av ett enkelt ?excel-ark? och enstaka ?post-it? lappar för att hĂ„lla koll pĂ„ sina bokningar och Ă€r i behov av ett bĂ€ttre system. Ägaren har lĂ€nge funderat pĂ„ att ordna detta sjĂ€lv dĂ„ han har gott om databas- och programmeringskunskaper, men precis som alla andra smĂ„företagare har han tyvĂ€rr för lite tid. Av den anledningen tyckte vi att detta skulle vara ett perfekt examensarbete för oss.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och anvÀnts i analys av enkÀter. Vi valde att göra en enkÀtundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till Àr att en del av respondenterna tycker att en diagnos pÄverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas pÄ diverse sÀtt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv Àr synligt vad gÀller ansökan om resurser.

Individanpassning Àr ett begrepp som har blivit Àn mer aktuellt i takt med rÄdande samhÀllsförÀndring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lÀrande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag pÄ hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever pÄ ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstÄ och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssÀtt Àr ett aktivt val i en lÀrandeprocess och kan innebÀra olika tillvÀgagÄngssÀtt beroende pÄ vilka individer som Àr involverade.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilken syn ett antal förskollÀrare hade pÄ utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med nÄgra lÀrare som arbetar pÄ förskola. Data samlades in genom en enkÀt som svarades av 63 förskollÀrare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik pÄminde om varandra. Resultatet visade ocksÄ att respondenterna hade en positiv instÀllning till utomhusmiljön och anvÀnde sig av den pÄ varierande sÀtt.

The purpose of this essay is to study if and how five South African educators work with music as a special pedagogical tool in children's language development. To achieve the purpose of this study, two research questions were created. As method, interviews of a qualitative character were chosen.  The aim of the method is to give the educators the opportunity to think about and use their own experience before answering the questions.The result shows that the South African educators are not using music as a special educational tool. They rather use music as an everyday educational tool to promote children's language development. The result indicates that music in educational activities promotes children?s communication with each other.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.