Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Borde det inte, med tanke pÄ det omfattande datoranvÀndandet i samhÀllet idag vara en sjÀlvklarhet att man Àven i undervisningen anvÀnder sig av datorn? Vad Àr det som ligger bakom den skepticism mÄnga lÀrare kÀnner inför att anvÀnda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lÀgre Äldrarna?I syfte att ta reda pÄ hur en lÀrares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhÄllningssÀttet, avgör vilken metod som praktiseras i lÀs- och skrivinlÀrningen har jag intervjuat nÄgra lÀrare som undervisar i de lÀgre Äldrarna. Jag har ocksÄ haft som mÄl att undersöka vilka konsekvenser datoranvÀndning i undervisningen medför bÄde för lÀrare och för elever och dÄ tittat nÀrmare pÄ speciellt en metod som förutsÀtter datoranvÀndning i lÀs- och skrivinlÀrningen.NÀr Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till lÀsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva pÄ tangentbord istÀllet för att anvÀnda penna de tre första skolÄren upplever lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen bÄde kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre Ären visar de upp bÀttre resultat Àn övriga elever nÀr det gÀller handstil och rÀttstavning i nationella test i Är fyra.Trenden att lÄta eleverna skriva sig till lÀsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte lÄta oss inspireras och föra över den till vÄra svenska skolor? Den hÀr uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket pÄ det dels i form av pedagogiska förtjÀnster men ocksÄ nÀr det gÀller att hÄlla skolan ajour med tidsandan..

Abstract Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama anvÀnder i sin undervisning samt pÄ vilket sÀtt dessa verktyg anvÀnds. I Pedagogiskt drama utgÄr man frÄn en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod bestÄende av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar frÄn en deltagare. Vi har Àven studerat aktuell forskning inom omrÄdet och i nÀrliggande omrÄden.

Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrplattan anvÀnds pÄ olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lÀrplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lÀrplattan sÄg ut samt vad pedagogerna tror kommer hÀnda med lÀrplattan i förskolan i framtiden. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma pÄ fyra olika förskolor.

Titeln ?Det Àr ju ocksÄ ett sÀtt att lÀra sig? Àr hÀmtat ur ett citat frÄn vÄr första intervjuperson. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om hur datoranvÀndningen i förskolan gestaltas. Erfarenheter genom mÄnga Ärs arbete i förskolan, och intresse för datoranvÀndning Àr utgÄngspunkt till Àmnesvalet. Efter en del litteraturgenomgÄngar av forskning om datoranvÀndning och olika syn pÄ lÀrande, vÀxte intressanta frÄgestÀllningar fram.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

Information och kommunikationsteknologin i vÄrt samhÀlle Àr i stÀndig utveckling och allt eftersom takten ökar, vÀxer kunskapsbehovet hos befolkningen allt mer. Detta stÀller krav pÄ dagens pedagoger. De blir tvungna att Àndra sitt förhÄllningssÀtt och sina metoder för att anpassa sig efter elevernas kunskapsbehov.Syftet med studien Àr att studera nÄgra lÀrares attityder till och de möjligheter de anser sig ha att anvÀnda datorn i sin undervisning. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor genom ett elektroniskt enkÀtutskick. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv instÀllning till da-torn som ett mÄngfacetterat verktyg i undervisningen, trots hinder som bristande utbildning i Àmnet och den knappa tillgÀngligheten av datorer i skolan..

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers. With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers. Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions. .

MÀnniskan som Àr i behov av vÄrdande inom omvÄrdnad behöver pedagogiskt lÀrande i form av stöd frÄn sjuksköterskan inför de frÄgor och utmaningar de stÀlls inför. Hur pedagogiskt lÀrande utformas i olika vÄrdsituationer Àr Ànnu inte tillrÀckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det Àr viktigt att kartlÀgga problematiken kring bristen pÄ pedagogiskt lÀrande i omvÄrdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lÀrande Àr inom omvÄrdnad. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvÀrld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvÄrdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Syftet med studien Àr att undersöka lastbil- och bussimulatorers för- och nackdelar i anvÀndandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvÀrdera simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strÀvan att informera och vÀcka ett intresse av tekniken som hjÀlpmedel i undervisningen har ocksÄ legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att anvÀnda simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön Àr att studenterna kan lÀra sig hur det Àr att köra ett stort fordon, möjlighet finns likasÄ att öva pÄ oförutsedda kritiska hÀndelser.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

Denna studie handlar om hur datorer anvÀnds i trÀ- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med anvÀndningen. Undersökningen Àr av kvalitativ art och som metod anvÀnds kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lÀrare samt observationer av elever vid sju olika tillfÀllen. I resultatet framkom att de utvalda lÀrarna i huvudsak anvÀnder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna fÄr söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm pÄ Internet. En av lÀrarna i undersökningen anvÀnder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvÀndning varierar men en gemensam nÀmnare Àr pedagogiska och praktiska vinster.

I dagens samhÀlle Àr vi mÀnniskor dagligen i kontakt med IT. De senaste Ären har informationstekniken stÀndigt utvecklas vilket har gjort att vi har fÄtt nya möjligheter att till exempel kommunicera och lÀra. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs- och skrivutveckling, samt hur metoden anvÀnds i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lÀrande. För att uppnÄ vÄrt syfte formulerade vi tre frÄgestÀllningar som handlade om hur lÀrarna upplever hur metoden Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs-och skrivutveckling, hur lÀrarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lÀrande samt hur metoden fungerar i praktiken.