SammanfattningDet här projektet handlade om att konstruera en effektmätare. Projektet var en del av ett större projekt som heter Wattch som drevs av forskningsinstitutet Interactive Institute. Tanken med projektet Wattch var att elförbrukningen ska jämföras med bensinförbrukningen i en bil.Utgående från en kravspecifikation så skulle en effektmätare konstrueras. Det första som gjordes var en projektplan som beskriver idé, mål och tidplan för projektet. Efter det så gjordes förstudier om hur effekt beräknas, hur fasströmmen kan mätas och om information om trådlöst nätverk.

Internet access has been a part of the range in public libraries for approximately a decade. The Swedish municipals, in charge of the public libraries, and the libraries themselves, have a great deal of saying in how they should be run, what to offer the public, how many hours they have to stay open etcetera. The Library law is very vague on many things, including public Internet access. Even though Sweden is ranked as first runner up worldwide when it comes to Internet penetration among the population (Internet World Stats 2007), approximately twenty percent in the 16-74 age group does not have Internet access at home, at work or at school (SCB 2006a). In this master thesis we try to determine, through personal interviews, how six of those in charge feel about Internet at their libraries, all located in medium-sized municipals (20 000 ? 40 000 inhabitants), why they have chosen the rules and regulations they have and their thoughts about what they consider to be the most important assignment of public libraries.

The purpose of this qualitative study has been; how social bonds are interlaced between the social worlds contained within the analytical division of ?outside Internet? and ?within Internet?. What happens with the social bond as the individual oscillate between this analytic bisection? This purpose raises important questions of the use of Internet in everyday life.A new stance is taken toward studying the Internets integration into everyday life. The focus is adjusted to the importance of emotions.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhälle används datorn som redskap inom många områden både privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder många nya möjligheter och kan fungera som ett hjälpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssättet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda på förskollärarnas respektive barnens perspektiv när det gäller datoranvändningen, samt deras förhållningssätt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som användes var öppen riktad intervju med fyra förskollärare, vilket innebär att intervjuaren formulerar en fråga och förväntas få ett öppet svar. Därefter genomfördes även fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollärarna är eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag.

The paper aims to find out how staff and users at two public libraries and one Internetcafeuse Internet. The purpose has been to find out what they find and how they use the informa­tion they retrieve. The studies are based on eight longer interviews with the staff and 33 shorter with the users, who also were observed for a week. The paper includes a background chap­ter about Internet, search tools and the studied places. The following chapters are about pre­vious research, our survey and a discussion with the results, literature and our opinion.We have found out that Internet is usually used for information retrieval.

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo åren och det har skett stora förändringar i samhället. De stora förändringarna sätter krav på förskola och skola vars uppgift är att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv där det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det främsta syftet med denna studie var bland annat att se vad några pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har används eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att få en djupare förståelse för de olika åsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har även kvalitativ metod använts då det är enklare att tolka och förstå det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli åsidosatta. Men pedagogerna anser även att datorn är ett bra komplement och hjälp till barnens matte, läs- och skrivinlärning.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur parskrivning vid datorn hjälper elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsättningar krävs för att parskrivning vid datorn ska främja elevernas läs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen är att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien är sociokulturell.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om varför småföretag väljer att börja medmarknadsföringsinsatser på Internet. Helt enkelt få insikt om vad som drivit småföretag att ta steget till att implementera Internet till sin verksamhet. För att se hur det hör ihop med att valav aktiviteter och verktyg som används i marknadsföringssyfte. Även se om det görs någon form av uppföljning av de olika processerna..

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på datorn än med penna.

 Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg ? främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå.

We have seen a revolution in the area of communication on a worldwide scale. We begin talking about terms as globalisation, integration and deregulation of the financial market. Companies have been tax planning for decades, the questions is if Internet has made an increase of companies than uses tax planning and which roll Internet plays. It is hard to really pinpoint all the effects of the Internet because of the relatively new area of research. This thesis will take various factors under study such as globalisation, development of the offshore industry and the fight against harmful taxation by the OECD and other organisations in order to describe the effects of Internet.

En skillnad i internets utveckling kan ses mellan de visuella och de auditiva elementen, där det auditiva ligger långt efter vad gäller övergripande standarder och användningens utbredning. Vad beror det på? Har skillnader mellan hur vi ser och hör information en betydelse? Denna uppsats undersöker inställningen till ljud över internet med hjälp av en enkät som vanliga internetsurfare med varierande vana av informationssökning över internet har svarat på. Resultaten visar en, inte helt oväntad och inte heller osminkad, skepsis mot ljud över internet..

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.