The main purpose of this master thesis is to investigate how six elderly individuals, 65-75 years old, use and perceive Internet in their everyday life. The focus in this study is to enlighten elderly people as Internet-users.In 2010 many elderly people are still digital excluded. In Europe and in Sweden efforts are made to educate citizens to use the Internet, and that benefits of the digital society should be available to all.This study is based on the following questions: what made the informants take an interest in the Internet in the first place? How and for what purpose do they use it? And how do the informants regard to their own Internet usage and its importance in society?We interviewed six people aged 65-75 years old, using semi-structured questions. The data was analyzed by using the theory developed by Hektor concerning Internet and information behaviour in everyday life.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är.

Att använda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha två olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lära sig använda datorer och tekniska hjälpmedel (vilket ingår i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller så används datorer och tekniska hjälpmedel som ett hjälpmedel i själva undervisningen så att eleverna kan lära sig matematiken på ett bättre sätt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lärare har berättat hur de tar datorn till hjälp för att eleverna skall ta till sig matematiken på ett bättre och effektivare sätt och två olika användningssätt har här kunnat identifieras. Det första sättet är att läraren använder datorn som ett hjälpmedel vid genomgångar, då läraren använder datorn och eleverna tittar på en storbild och ser vad läraren gör, som en föredrags-hållare använder en overhead eller PowerPoint.

?Denna uppsats handlar om hur det lärande samtalet förändras och tar sig nya former och vägar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssätt ändras. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, där varje elev från år 4 och berörda pedagoger får tillgång till varsin dator, påverkar det lärande samtalet med utgångspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrån forskningsfrågorna som ställts, vilka lett till att skapa förståelse om hur 1-1 projektet påverkat lärarrollen, hur 1-1 projektet påverkat elevernas lärstilar, hur 1-1 projektet påverkat det lärande samtalet samt hur 1-1 projektet påverkat lärandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger på de två Vittraskolor belägna i Stockholm, som är delaktiga i projektet.Några av de övergripande resultaten i studien är att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lärande.

Syftet med vårt arbete har varit att få och skapa förståelse för hur ett arbetssätt som är inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till läsning?, används som inkluderande pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i skolans tidigare år. Vi har även fått inblick i hur datorn kan användas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och läsutveckling. Två elever och en lärare har intervjuats om och observerats kring hur datorn används i den löpande undervisningen. En annan del av vårt syfte var att ta reda på hur detta arbetssätt påverkar elevernas läsning och skrivning.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Det står i läroplanen för förskolan att verksamheten skall lägga grund för ett livslångt lärande. På sikt skall barnen även kunna tillägna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhället behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjälpa dem att få tillgång till kunskap? I denna uppsats är syftet att undersöka pedagogers och föräldrars syn på datorer i förskolan och hur barnen faktiskt använder datorn i vardagen. De vuxnas åsikter framställs genom intervjuer och enkäter.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

Datorer har blivit ett mer och mer kraftfullt verktyg för design och arkitektur.Med datorn följde även med andra tjänster som e-mail, fildelning och internet.I och med detta så uppstod det ett behov av att skapa säkra och pålitliga nätverk mellan datorerna samt konstruera säkra lagringsplatser för data. Den finns många produkter och tjänster på marknaden vars syfte är att tillgodose dessa behov.För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning så måste man veta vad företaget har för behov, vad som redan är implementerat och vilka tjänster som i dagsläget utnyttjas.Denna rapport är resultatet av en analys och även implementeringen av ett nytt system..

Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation. Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna.

This study is based on a qualitative internet research about people with Asperger syndrome and their thoughts and opinions about the difficulties that occurs in the environment outside the home and their experiences of Internet. We have analyzed Internets social influences for those with Asperger syndrome, as a consequence of the difficulties that they meet in other environments. The constructed communities in the environment outside the home and the social interaction that occurs there is not adjusted for those with the diagnosis. This leads to difficulties to be there for those with Asperger syndrome. By doing a content analysis of the assembled data from a community site on the Internet, we found out that the environment on Internet is more comfortable for those with the diagnosis in several ways.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva, analysera hur internet användes som ett verktyg för att påverka statsmakten i Iran samt hur oppositionen använde sig av internet före, under och efter valet 2009. De teorierna som jag använt mig av i min undersökning är den som Strömbäck bygger i sin bok ?makt, medier och samhället? om förtroende för internet och medialisering, publicitetsmodell och mediekonsumtion i förändring . Den andra teorin som jag utgår från är den som Sunsteins byggde fram i sin bok ? Infotopia: how many minds produce knowledge? angående nya bloggar.

Användandet av datorn i vardagen har gjort att behovet av att lagra data har ökat med 100 % varje år. Den exponentiella ökningen av information beror mestadels på det ökade användandet av Internet . För att hantera mängden av data så måste IT-enheter börja fundera på att centralisera sin datalagring. I rapporten ges det en beskrivning på nätverkteknologier och kriterier för hantering av datalagring. För att beskriva verkligheten intervjuades två medelstora organisationer som har infört nätverkslagringslösning.

AbstractTitle: See each other on the Internet or on a café? A survey about social consequences of Internet usage. (Umgås på Internet eller på ett café? ? en studie om Internetanvändningens sociala konsekvenser.)Number of pages: 34 (including enclosures).Author: Carolin Johansson.Tutor: Else Nygren.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall 2007.University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The purpose is to get increased knowledge about the social consequences that may come up when young people at the age of 16-20 are using the Internet.Material/Method: The material consists of a questionnaire that I made with questions about Internet usage that 84 young people from five classes (from three different upper secondary schools) answered.Main results: To have access to a computer and Internet and the fact that broadband is more inexpensive now than before leads to an increased usage of the Internet. I found out that chatting, music/movies, searching for information and using the Internet for entertainment is what most of the participants spent the most time on while using the Internet.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.