Abstract Titel: Lek och lustfyllt lärande i undervisningen under grundskolans tidiga år. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica Filipovic Syftet med denna studie är för att få en djupare förståelse och kunskap om hur pedagoger använder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år. Vår frågeställning består därför av två frågor; Hur använder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? För att ta reda på detta använde vi oss av underfrågor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lärande? Eftersom begreppet lek är svårt att definiera anser vi att det vore spännande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av observationer och intervjuer, där vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda på huruvida keramiklera används som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet används samt att se på lärares inställningar till materialet. Metoden har varit en enkätundersökning bestående av frågor till högstadie- och gymnasielärare rörande olika aspekter vad gäller materialet keramiklera och lärarnas inställning till materialet. De svar enkätundersökningen gett visar på att keramiklera inte är vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar även att lärarna i brist på passande lokal, brännugn och tid väljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersätta keramikleran..

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra teorier relevanta för ämnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen.

Ett av skolans viktigaste mål är att förbereda eleverna för ett demokratiskt samhälle där vi i allt högre grad förväntas göra medvetna val och fatta viktiga beslut. Många av dessa val och beslut avser naturvetenskapliga samhällsfrågor, och kursplanen för de naturorienterande ämnena betonar förmågan att använda naturvetenskapliga kunskaper för att ta ställning i sådana värdefrågor. Vårt syfte med studien är att ta reda på i vilken grad elever och lärare upplever att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena används till värdefrågor, och om de är nöjda med dagens undervisning i det perspektivet. En enkätundersökning genomfördes med elever i år 9 och deras lärare för att ta reda på deras attityder till NO-undervisningen. Den visade att både elever och lärare ansåg att tyngdpunkten ligger på att lära fakta, och de önskar mer av värdefrågor i den naturvetenskapliga undervisningen, flickorna i högre grad än pojkarna.

Denna uppsats undersöker möjligheten att använda ett nätverksövervakningssystem för att även övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lämpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvärderas därefter enligt ett antal felscenarion och även utifrån ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs också för att dra ytterligare slutsatser..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Den här C uppsatsen är en del av lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Studien har sin utgångspunkt i tidigare pedagogisk forskning gällande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan användas vid forskning om lärande. Det perspektiv som sedan används i studien är det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar på aspekter som gör lärande möjligt. I studien används det variationsteoretiska perspektivet främst för att undersöka olika sätt att förstå förbränning.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan..

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret är helt unikt och gjort på fri hand från grunden, det är sedan färglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret är inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. Målgruppen spänner sig från ung till gammal, mönstret och dess färgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad på inspiration och skissande redovisas.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre religionslärare uppfattar religionsmötets betydelse och konsekvenser i undervisningen på gymnasiet. Med religionsmöte avses här då en grupp elever gör ett studiebesök hos något religiöst samfund eller då en religionsrepresentant besöker skolan och för ett samtal med eleverna i klassrummet.För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tre religionslärare. Resultatet visar att lärarna har flera syften med religionsmöten i undervisningen. Det primära är att eleverna skall få en förståelse för den troende och den religion som denne representerar. Man vill även med religionsmötet bryta elevernas eventuella fördomar.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur lärare använder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgången framställs forskares syn på hur lärare bör/ska använda film/tv-program i undervisningen. De som själva är lärare använder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna användning studeras. Uppsatsen berör också upphovsrätten och ger en kort sammanfattning av vad lagen säger om användning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning bland yrkesverksamma lärare.

Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna.

 I skolan används olika redskap i undervisningen, men hur skulle det vara om man kunde använda sig av ett material som var i stort sätt självrättande! Det syfte vi har för den här studien är att undersöka hur och om Montessorimaterial kan införas i skolan som ett hjälpmedel och extramaterial. Vi vill likaledes se hur materialen kan vara ett redskap att hjälpa eleverna i sin språk- och kunskapsutveckling. Denna studie etablerades genom observationer och loggboksskrivande, i två klasser på två olika skolor. Resultatet visar att det är möjligt att använda sig av Montessorimaterial, men att det krävs tid i början och att det då mest är ett extramaterial. Den slutsats som kan dras utifrån det data som vi har samlat är att materialet kan vara bra att använda och går att använda sig av i skolan.

Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.