Denna uppsats tar reda på var några ungdomar i årskurs nio har lärt sig att hantera datorn och hur man använder och tänker kring bilder på internet. Jag undersöker hur de pratar och berättar om sitt användande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fånga det informella lärandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lärare med hälften pojkar och hälften flickor, sammanlagt åtta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en år 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvändning kan se ut. Jag har utgått från fyra frågor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut är att eleverna i min studie har ett brett användningsområde för sina datorer i skolan, de är positivt inställda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

AbstractSyftet med denna studie är att undersöka om det är finns några skillnader mellan det elever skriver för hand och på datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter på datorn och betyder det då att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att få bättre styckeindelning och fler rättstavade ord? En annan aspekt som också är viktig är om elevernas texter utvecklas när de får respons. Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen är gjord i en högstadieskola i årskurs 9 under höstterminen 2009 och vårterminen 2010.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). Får jag spela dator? Får jag titta på? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn på förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien är två olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov.

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och läslärande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skrivning är lättare än läsning. Detta är bakgrunden till att Trageton vände på ordföljden i uttrycket ?läs- och skrivinlärning? till skriv- och läslärande. Vi anser att det genom åren har skett en evolution i samhället där datorn mer och mer har fått en central roll och betydelse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till läsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur ett antal pedagoger på olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssätt vid datorn i elevernas skriv- och läsinlärning samt hur pedagogerna värderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Frågorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och läsfärdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgår det att pedagogerna ser positivt på metoden, Skriva sig till läsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och läsinlärning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer på innehållet och språket i berättelserna än att forma bokstäver för hand.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och användningen av den på fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar.Eleverna använde datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube.Fritidspedagogerna berättade att de använder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Förskolan ska lägga grunden till barns lärande och se till att de tillägnar sig de kunskaper som krävs i ett modernt samhälle. Där modern teknik utgör endel av de redskap som krävs för att tillägna sig kunskap. Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn på datorn som ett verktyg för lärande. Fokus har även lagts på hur verksamheten speglar förskolechefers syn på hur verksamheten är utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den påverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Syftet var att undersöka hur eleverna på en högstadieskola använder sina datorer, både till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpåverkar dem.I studien har vi tillämpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har även använt en webbaserad enkät.Eleverna på den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn på ett effektivt sätt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesätt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett gränsöverskridande multiverktyg både inom skolvärlden och i den privata sfären.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand..

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen.