Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föräldrar till idrottande barn ser på sina barnsdator- och tv-spelande samt om föräldrarna anser att dessa digitala medier påverkar barnensidrottande. Att en begränsning gjorts till föräldrar med idrottande barn, beror på attidrottsrörelsen många gånger beskrivs som datorvärldens motpol. Den allmänna uppfattningenom idrott är att det är en fysisk aktivitet, som främjar hälsa medan datorspel framställs som enmestadels stillasittande och ohälsosam fritidssyssla. I hopp om att undersöka hur föräldrar tillidrottande barn resonerar kring denna samhällssyn, har 80 enkäter besvarats av föräldrar medbarn i en idrottsförening i Stockholms innerstad. Fyra stycken intervjuer, varav 2 stycken parintervjuer,med föräldrar från samma förening har utförts.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator är idag något som politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är det alltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn ofta används till något helt annat än till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Det är inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt läroplanen, ha tillgång till informationstekniken. Dessutom, så har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar är infödda i informationssamhället men forskningen har visat att ungdomarna inte är per automatik kompetenta användare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt elever och lärare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bärbar dator per elev och lärare, utnyttjar den tillgängliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkät, användes som datainsamlingsmetod.

I dagens högteknologiska samhälle kryllar hemmen av datorer i olika former. Fler och fler använder en smartphone dagligen och inser kanske inte vilken datorkraft som finns inuti det de håller i handen. I detta arbete presenteras tillämpning av signalbehandlingsteknik (DSP) som har potentialen att på ett effektivt sätt sänka kostnaden för tillverkning av högtalare genom att kombinera dessa med ett filter som kontinuerligt kompenserar för högtalarens tillkortakommanden och skavanker i ljudåtergivning med hjälp av en dator.I detta arbete väljs komponenter och konstruktioner för högtalare inte bara efter prestanda. En avvägning görs mellan å ena sidan vad som gör högtalaren så billig som möjligt att bygga, och å andra sidan vilka av konstruktionens prestanda som är möjliga att optimera i efterhand med DSP. Därefter används digital signalbehandling för att kompensera de brister som finns och på så sätt återskapa den ljudkvalitet som förväntas av högtalaren.I denna rapport beskrivs arbetet med en prototyp som är framtagen enkom för användning tillsammans med DSP.

Examensarbetet handlade om att ta fram ett användarvänligt gränssnitt för digital-tv över IP, detta gränssnitt skulle fungera både på en set-top box och på en dator. En set-top box är en mottagare som tar emot en digital kanal och gör om den så den kan visas på en analog tv. Det här gränssnittet skulle också ha ett antal tjänster och vara baserat på HTML. Användargränssnittet skulle ersätta ett så kallat middleware. Detta middleware är länken mellan maskin och människa.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Den skolform som vi har idag håller på att förändras många skolor väljer att införaEn-till-En projekt. Det innebär att varje elev får en egen dator som de alltid skall ha medsig för att använda i undervisningen. Den här studien har utförts på en skola iVästsverige där de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur ändras lärandesituationennär ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lärare harändrats genom införandet av bärbara datorer i skolan.

För att ta reda på i vilket utsträckning digitala prov kan användas i ämnet matematik på gymnasiet har en studie gjorts, där fokus legat på ämnesplanens olika förmågor, vilka utmaningar som är förknippade med denna examinationsform samt hur det kan påverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och består av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov på dator, samt utvärdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever på det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade från ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkät som utvärdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmågorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utsträckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde några utmaningar fastställas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsåtgången och dels att hitta ett lämpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men även symbolhantering och grafritning generellt.

Verifiering med hjälp av dator av två oberoende formler för beräkning av antalet lösningar för linjära kongruenssystem med två eller tre obekanta..

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, barns förmåga att skriva texter förändras när de får använda datorn som verktyg jämfört med när de skriver för hand, samt att analysera skrivförmåga utifrån ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag är datorn en självklar artefakt för vuxna människor. Den är på väg in i skolan men har ännu inte blivit en självklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde få skriva sig till läsning men på grund av motoriska svårigheter att skriva och forma bokstäver för hand tar undervisningen ofta sin början med läsning istället. Detta väckte idén om att ta reda på hur datorn påverkar förutsättningarna för en god skrivutveckling.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet.Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära.

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet.

Syftet med undersökningen är att framhäva pedagogers perspektiv på för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till läsning. Metoden vi valt är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till läsning med hjälp av dator. Pedagogerna fick inte några frågor innan intervjutillfället. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv på läs- och skrivinlärningen, verksamma lärare som arbetar med pedagogiken samt hur användandet av tekniken i strategin fungerar.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Verifiering med hjälp av dator av två oberoende formler för beräkning av antalet lösningar för linjära kongruenssystem med två eller tre obekanta..