Maxflo?desproblemet har ma?nga praktiska tilla?mpningar och probleminstanserna kan bli mycket stora. Effektiva implementationer a?r da?rfo?r no?dva?ndigt fo?r att ko?rtiden inte ska bli alltfo?r ho?g. I den ha?r studien har tva? maxflo?desalgoritmer, Edmonds-Karps algoritm och Goldberg-Tarjans push-relabel-algoritm, implementerats i Java med tva? olika da- tastrukturer och ja?mfo?rts med varandra.

e-lärande handlar om hur man ska ha tillgång till lärandeinformation vart man än är, oberoende enhet så länge internetuppkoppling finns. Adaptivt test är ett test som kontrollerar användarens kunskaper för att kunna anpassa t.ex. läroinnehållet efter användarens kunskaper. Live-programmering är då användaren kodar i ett program som ger direkt feedback på vad koden gör.Problemet består utav att utforma en algoritm och en Datastruktur som kan utnyttja den data som erhålls från en live-programmerings-miljö för att kunna genomföra ett adaptivt test. Undersökningen kommer att ske i en webbläsare med hjälp av live-programmering.Implementationen av arbetet sköts smidigt genom att programmera en hemsida där användaren får testa de olika algoritmerna.

Uppsatsen redogör för resultatet av en förändringsanalys av informationssystemet Opera ? Operativ Tåginformation samt dess samverkan med andra informationssystem. Vi ger även ett flertal förändringsförslag angående Opera. Det primära målet är att utifrån analysen ge färändringsförslag angående Opera och dess informationssystemarkitektur. För att detta skulle vara möjligt har vi kartlagt Opera och den interaktion som sker med andra informationssystem.

När man utvecklar en ny produkt eller tjänst står man ofta inför valet av dataformat. De mest använda idag är JSON och XML. Formaten ser väldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men används inte sällan till samma sak. Vilket som egentligen är snabbast finns det mycket åsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete täcka.

När man utvecklar en ny produkt eller tjänst står man ofta inför valet av dataformat. De mest använda idag är JSON och XML. Formaten ser väldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men används inte sällan till samma sak. Vilket som egentligen är snabbast finns det mycket åsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete täcka. Programmeringsspråken som används är Python och JavaScript, vilka båda är populära på webben. Genom experiment testas hur snabbt JSON och XML kan kodas och avkodas.

The relational database model was defined in the 1970?s and is the dominating database type today.  The main difference between data from a relational database and a hierarchical data structure is that the relational database stores records in tables. The records have no particular order, but can include links in terms of relationships with other records. A hierarchical structure organizes data in the form of a tree structure  and  can for an example be found in organizational structures in which different levels involves different responsibilities. If the data stored in a relational database is to be presented in a hierarchically, a conversion of the data structure is required. The intention of this paper is to describe how such a conversion can be performed.  To investigate the conversion methods, case studies has been conducted on the basis of a specific organization?s hierarchical structure.

Syfte: Att utifrån utvalda scenarios identifiera vilka möjliga effekter som användandet av OLAP kan leda till. Genom en diskussion om nyttan med OLAP, efter att ha presenterat de scenarios som uppkom efter fallstudien, ge läsaren en ökad förståelse över hur olika brancher kan dra nytta av OLAP i deras respektive områden och visa hur kraftfullt OLAP kan vara för organisationer och verksamheter.Forskningsfråga: Vilka möjliga effekter kan OLAP tillföra i en verksamhet?Metod: En kvalitativ metod kallad fallstudie antogs till denna studie då ett antal scenarios arbetades fram. Datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ metod.Teori: Kapitlet inleds med en förklaring till OLAP och dess komponenter. Här förklaras OLAP, datalager, data mining, datakvalité, datalagrets Datastruktur, stjärnschema, samt snöflingeschema.Resultat: Ett antal scenarios arbetades fram med utgångspunkt från existerande verksamheter och samhällssektorer.

Grundfilosofin i Supply Chain Management är att matcha utbud mot efterfrågan. Den så kallade Bullwhipeffekten pekar på att variationen mellan utbud och slutkundens efterfrågan ökar ju längre bak i försörjningskedjan man kommer. Med det menas till exempel att försäljningskvantiteter som faktiskt säljs i en affär sällan speglar de orderkvantiteter som leverantören skickar till tillverkaren som försörjer butiken med produkter. Förutom variationer i utbud och efterfrågan visade det sig att bristande interorganisatorisk kommunikation, brister i prognosarbetet tillsammans med en bristande Datastruktur bidrog till en låg servicegrad. Den senaste forskningen belyser hur variation som orsakats av bullwhipeffekten kan minskas, samt att en låg servicegrad kan förbättras genom ett ökat samarbete i försörjningskedjan.

Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB?s data och Datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo.