Sökresultat:
1268 Uppsatser om Dans pć gymnasieskola - Sida 24 av 85
Upplevt lÀrarstöd acceptans och Skolmotivation
Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lÀrarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkÀtundersökning som genomfördes en gymnasieskola i tvÄ olika klasser. Deltagarna var i Äldern 18-19 Är. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mÀta upplevt lÀrarstöd/acceptans, upplevt förÀldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lÀrarstöd/acceptans och skolmotivation.
Att stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla pÄ lÄgstadiet
This paper is an examination of how you as pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a pedagogue can strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions:- Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done?- What pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem.I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand.
Klassisk fysik med geometrisk algebra : Ett mer abstrakt vektorbegrepp för gymnasiet, för attunderlÀtta studier vid universitet och högskola.
I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spÀnnande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att sÄvÀl tensoralgebra som spinoralgebraingÄr i den som delalgebror. Detta innebÀr att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlÀnkande teori med vilken eleverskulle kunna fÄ en mer syntetiserad förstÄelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgÀngligt för gymnasieelever framstÀlldesdet pÄ ett humoristiskt vis, med en familjÀr ton, mycket oliktraditionella lÀromedel. Denna framstÀllning testades pÄ ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..
Emotionernas betydelse för skolarbetet: en undersökning om hur gymnasieelevers kÀnslor inför lÀraren pÄverkar motivationen för skolarbetet
Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur gymnasieelevers kÀnslor inför lÀraren pÄverkar motivationen för skolarbetet. Undersökningen baseras pÄ 4 semistrukturerade intervjuer i en gymnasieskola i LuleÄ. Resultaten pÄvisade att ett positivt bemötande Àr viktigt i strÀvan för att uppnÄ motivation för skolarbetet, samt att de negativa kÀnslorna tenderar att vara starkare Àn de positiva kÀnslorna. I denna undersökning visade sig kÀnslorna ha en mycket viktig del i motivationsarbetet för skolarbetet..
HÄllbar utveckling i skolan : En studie i hur nÄgra NO och SO lÀrare implementerar hÄllbar utveckling i sin undervisning
Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.
Ett syfte bakom mÄlandet? : En kvalitativ studie om bildskapande aktiviteter pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor
Bildskapande Àr nÄgot som nÀmns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, mÄleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter Àr utvecklandet av visuell ?lÀs- och skrivkunnighet?. I det hÀr arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur tvÄ pedagoger anvÀnder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till lÀroplanen för förskolan.
Med fokus pÄ de estetiska uttrycksformerna : En undersökning pÄ fem förskolor
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förskolors arbete med de estetiskauttrycksformerna. För att fÄ svar pÄ syftet har följande frÄgestÀllningar stÀllts: ? Vad innebÀr de estetiska uttrycksformerna i förskolan för lÀraren?? Hur arbetar förskolor med de estetiska uttrycksformerna?? Vad finns det för tanke bakom arbetssÀttet/arbetssÀtten? Uppsatsen teoretiska remverk utgÄr frÄn Deweys och Vygotskijs tankar. Metoden somhar anvÀnts Àr kvalitativa öppna intervjuer. Det resultat som kom fram var att förskolorarbetar pÄ mÄnga olika sÀtt, det finns en tydlig tanke bakom dÀr barnens delaktighet Àren viktig del.
Att arbeta musiskt i grundskolan
Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebÀr för oss som blivande lÀrare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i Àmnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som Àr verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet sÄsom musik, dans, bild, drama och rörelse. MÀnniskan ses som en helhet i en helhet och bör dÀrför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebÀr detta att allt lÀrande ska ingÄ i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.
GrÀnsöverskridande förestÀllningar : En analys av dansperformance utifrÄn tre exempel
The essay is an effort to examine and define three examples of liminal dance performances through an aesthetic, hermeneutic and semiotic analysis. The examples are three dance or liminal performances, made by three different choreographers and performed at ?Moderna Dansteatern? and ?Dansens Hus? in Stockholm during September and October 2005. In the effort to determine the liminal and cross-over in the performances, the analysis focus on aspects such as: the character of the work, choreography, the use of scenery, stage light, requisites, conception of place and interior room, the use of costume and mask, the use of different media as text, pictures, film, and music or not using any these, and the interaction with the audience. The analysis depends on a historical background and the use of literature in the subject.
?Var Àr haren?!? - musik som pedagogiskt redskap i en förskola dÀr majoriteten av barnen har annat modersmÄl Àn svenska
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt hur barn spontant anvÀnder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lÀrandeperspektiv, Björkvolds syn pÄ den musiska mÀnniskan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger pÄ en invandrartÀt förskola intervjuades, och dÀr genomfördes Àven observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn anvÀnder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sÄng och dans. Undersökningen visar Àven hur pedagogerna anvÀnder sig av musik i syfte att utveckla barnens sprÄk till viss del, men ocksÄ att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns sprÄkinlÀrning exempelvis i den spontana musiska leken..
TvÄsprÄkighet i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger sÀger sig arbeta för att stödja de tvÄsprÄkiga barnens sprÄkutveckling och Àven att ta reda pÄ vilka problem som kan intrÀffa under arbetets gÄng. Jag anvÀnder en semistrukturerad intervju för att fÄ en uppfattning av förskollÀrarens tankegÄngar.
Undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder olika sorters material och metoder för att stödja barnens sprÄkutveckling. De arbetar Àven med olika uttrycksformer som till exempel rörelse och dans. LÀrarnas förhÄllningssÀtt har Àven betydelse för lÀrandet. Att frÀmja barnens sprÄkutveckling handlar inte i första hand om att göra speciella saker, eller att anvÀnda flera olika metoder.
Betydelsen av terapeutisk beröring vid omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom
UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilken betydelse har terapeutisk beröring vid omvÄrdnad av personer som lever med demenssjukdom? Var syftet med denna systematiska litteraturöversikt att beskriva betydelsen av terapeutisk beröring vid omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Studien baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att effekter av beröring var förÀndrat beteende, som minskad oro, rastlöshet och att stressnivÄn sjönk. Att de som fick beröring i nÄgon form upplevde avslappning bÄde under och efter interventionerna.
Maskinkörkort i gymnasieskolan?
Denna rapport undersöker hur yrkeslÀrare pÄ gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser pÄ maskinkörkort som frÄn 2012 Àr nytt i Sverige, och vad yrkeslÀrarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.TrÀindustrin Àr hÄrt drabbad av olyckor som ger lÄng sjukfrÄnvaro och bestÄende men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom trÀbranschen. Men dessa insatser har inte rÀckt för att minska arbetsskadorna tillrÀckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan pÄ olycksstatistiken i Danmark.Genom enkÀter har information samlats in frÄn yrkeslÀrare som genomgÄtt testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..
HÀlsodiplomerad gymnasieskola -FörÀndringen av elevers hÀlsa mellan Ären 2004 och 2008 : En resultatutvÀrdering
Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hÀlsa samt deras hÀlsorelaterade levnadsvanor försÀmras med Äldern. Elevers trivsel och pÄverkansmöjligheter i skolan minskar ocksÄ med stigande Älder. HÀlsofrÀmjande arbete i skolan kan dÀrför vara vÀrdefullt för att förbÀttra ungas hÀlsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: HÀlsodiplomerad gymnasieskola. I VÀsterÄs Àr Carlforsska gymnasiet en hÀlsodiplomerad skola.
Dans och KÀrlek, SÄng och Vin ? à h himmelska förening!: Det neurobiologiska belöningssystemets betydelse för upplevelseproduktioner: en teoretisk studie exemplifierad med SVTs lördagsunderhÄllning Dansbandskampen 2009
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns metoder inom upplevelseproduktion att aktivera det mÀnskliga belöningssystemet för att öka individens benÀgenhet att vilja konsumera den specifika upplevelseprodukten igen. Arbetet kretsar kring tre övergripande frÄgor för att möta syftet. Vad, varför och hur. Vad Àr det mÀnskliga belöningssystemet, varför har mÀnniskan ett belöningssystem och hur kan man aktivera det mÀnskliga belöningssystemet i en upplevelseproduktion? Denna uppsats Àr en studie med ett positivistiskt förhÄllningssÀtt.