Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byrÄkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management vÀxte fram i Sverige i slutet pÄ 1980-talet. Detta inne-bar stora förÀndringar, med fokus pÄ bl.a. kostnadskontroll och resultatmÀtning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade Àven ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvÄrden, har varit och Àr Àn idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmÀnhetens krav pÄ bÀttre kvalitet.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som pÄverkar och skapar motivation till beteendeförÀndring hos drogmissbrukare. Studien undersökte ocksÄ miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frÄgor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio mÀn och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 Är. Enligt drive theories Àr motivation en drivkraft som ger energi till att sÀtta igÄng, upprÀtthÄlla och rikta behovsrelaterade mÄl.

Syftet med studien var att utifrÄn ett vÄrdtagarperspektiv nÄ ökad kunskap om och förstÄelse för hur Àldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer med Àldre vÄrdtagare mellan 67 och 89 Är, fyra mÀn och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd pÄ olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den Àldre som individ - förutsÀttningar och förvÀntningar?Yttre pÄverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehÄll och karaktÀrResultatet visar att de intervjuade med en övergÄende funktionsnedsÀttning, t.ex. efter höft-fraktur, som fÄtt sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod pÄ en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, vÀsentligen var nöjda med den behandling de fÄtt. DÀremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsÀttning, t.ex.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

I denna rapport beskrivs ett projektarbete vars syfte har varit att undersöka hur företagsavveckling kan förenas med samhÀlleligt företagsansvar med avseende pÄ personalen. Vi gjorde detta genom att titta pÄ hur företaget Scanias avveckling av axelfabriken i Falun gick till, en avveckling som av intressenter anses ha skötts bra och ansvarsfullt. DÄ avveckling av verksamhet Àr nÄgot som mÄnga företag genomför till följd av en strÀvan efter att vara konkurrenskraftiga pÄ den globala marknaden, Àr det intressant att se hur detta kan göras och samtidigt ta ett ansvar gentemot de anstÀllda.Rapporten gjordes utifrÄn en kvalitativ fallstudie dÀr material har inhÀmtats genom intervjuer och en litteraturstudie. Inledningsvis beskrivs begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) för att sedan gÄ över i en redogörelse för vad som gjordes under avvecklingen. Rapporten avslutas med vad vi anser var CSR under avvecklingen samt sammanvÀvande diskussioner om detta.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det Àr fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan pÄ ett demokratiskt sÀtt.Som anstÀlld inom förskoleverksamheten kÀnner jag ofta osÀkerhet nÀr det gÀller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhÄllningsÀtt emot barnen men saknar krokar att hÀnga kunskapen i, det vill sÀga konkreta förslag pÄ hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande Àr ett stort omrÄde i den reviderade lÀroplanen för förskolan, dÀrför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angÄende detta. Det Àr viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rÀtt till eget inflytande och möjlighet att pÄverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förÀndring och att pedagogerna idag Àr mer medvetna om att barn har rÀtt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande nÀr det gÀller existentiella frÄgor som sÀkerhet och omsorg, som ocksÄ Àr en stor del av förskolans verksamhet. .

Att mÀta olika variabler Àr ett av de mest sÀkra sÀtten att erhÄlla kunskap om naturen. Inga mÀtningar kan dock vara helt fria frÄn osÀkerheter, som kan kopplas till de erhÄllna mÀtvÀrdena. Att mÀtningar inte ger helt tillförlitliga vÀrden utgör i mÄnga fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mÀtosÀkerhet vara av största betydelse. UtslÀppskontroll vid miljöfarlig verksamhet Àr ett omrÄde dÀr mÀtningar Àr av avgörande betydelse. Den hÀr uppsatsen syftar till en djupare förstÄelse om vilka problem som mÀtosÀkerhet medför nÀr villkorsöverskridande utslÀpp ska konstateras.

I vÄrt arbete Mokapryler i rörelse har vi undersökt vilka skillnader det finns i lÀrandet i förhÄllande till metoderna; rörelse eller lÀs- och skrivdominant arbetssÀtt. Vi har genom ett undervisningsförsök undersökt skillnader i barnens lÀrande i ett vattentema utifrÄn de olika arbetsmetoderna. Syftet med detta examensarbete Àr Àven att synliggöra rörelse som en lÀrandemetod i skolan. I vÄrt undervisningsförsök sÄ anvÀnde vi oss av en skolklass med 22 elever frÄn en medelstor storstadsskola. FrÄgan vi sökt svar pÄ lyder: ? Vilka skillnader kan vi se i barns lÀrande utifrÄn rörelsefokuserad och lÀs- och skrivfokuserad undervisningsmetod? Det resultat som vi kommit fram till Àr att barnen i undersökningsgruppen (rörelse) har en förstÄelse för vattenomrÄdet medan kontrollgruppens (lÀs och skriv) barn visade en faktaförstÄelse.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad eleverna upplever att de lÀrt sig i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mÄl i den nationella kursplanen för Àmnet. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning bland 59 elever i Är 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar mÄlen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. FÀrdigheter inom olika idrotter och social utveckling Àr det som eleverna sÀrskilt upplever att de lÀrt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hÀlsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livrÀddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mÄl i kursplanen i tillrÀckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hÀlsa fokuserar mer pÄ utövande av fysisk aktivitet Àn övriga syften och mÄl i den nationella kursplanen..

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som pÄverkar och skapar motivation till beteendeförÀndring hos drogmissbrukare. Studien undersökte ocksÄ miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frÄgor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio mÀn och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 Är. Enligt drive theories Àr motivation en drivkraft som ger energi till att sÀtta igÄng, upprÀtthÄlla och rikta behovsrelaterade mÄl.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten pÄ Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstÄ hur de kan hjÀlpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lÀttlÀsta de Àr, hur tilltalet Àr och hur deras foldrar kan pÄverka lÀsarens uppfattning av deras verksamhet. Jag har anvÀnt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lÀttlÀst, stilistik och grafisk form vid framstÀllningen. För att se hur uppfattningen av en folder Àr har jag utprovat den pÄ personer ur mÄlgruppen. Foldern anvÀndes Àven under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lÀttlÀst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord.

varu.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Den första november 2010 trÀdde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att vÀlja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att vÀlja fri revision benÀmns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets grÀnsvÀrden. Ambitionen med studien Àr att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige vÀljer att anlita revisor, fastÀn de enligt lag inte behöver. Studien Àr en surveyundersökning som bygger pÄ kvalitativ data frÄn intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som vÀljer att anlita revisor gör det pÄ grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna Àr att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget vÀlbefinnande, förÀndring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rÄdgivning.För att kunna sÀga att dessa anledningar till att anlita revisor Àr signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslÄs en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..