Kindergarden - How can we create different synergies between different fields that they can benefit from each other? What different activities will suit the kindergarden? How will our perception of the kindergarden, of its need and function in society, change?In this Degree Project in Architecture I will be investigating the combination of the kindergarden together with a restaurant and a dance studio. I believe these activities will harmonize since they have overlapping benefits: We all eat, move and grow.With the new architectural activities in mind, I will further investigate the importance of the kindergarden as a part of society, more specifically our perception of what function it may, may not or could fill. I share the idea with a lot of authors, scientist that we are headed toward a society where children are kept too safe, thus minimising their chance to experience and learn to cope with a harsh reality when they grow up as adults. It's ok to get hurt to an extent, as long as they do not endanger their lives..

Syftet med vÄr rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 Är i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi anvÀnde oss Àven av ett delsyfte för att förtydliga vÄrt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 Är för att tillgodose deras behov. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi forskningsfrÄgor. ForskningsfrÄgorna Àr; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de Àldre barnen, hur ser fritidspedagogerna pÄ sin verksamhet som Àr riktad mot 10-12-Äringar och har fritidshemmets uppdrag fÄtt stÄ tillbaka pÄ grund av att fritidsverksamheten nu Àr integrerad med skolan.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

InledningBanker bygger sin verksamhet pÄ förtroende; frÄn investerare som litar pÄ att ledningen tar rÀtt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, frÄn kunder som litar pÄ att deras pengar Àr sÀkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bÀst. Med anledning av dagens konjunkturlÀge Àmnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stÀrka sina kundrelationer.MetodDetta Àr en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet dÀr jÀmförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen Àr övervÀgande kvalitativ, baserad pÄ information publicerad av bankerna sjÀlva, finanstidningar, finansanalytiker samt material frÄn egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en lÄg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Bakgrund: VÄrdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svÄrigheter att förhÄlla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS Àr en emotionell instabil personlighetsstörning dÀr humöret Àr oberÀkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor sÄvÀl som annan vÄrdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: UtifrÄn syftet gjordes en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar frÄn olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bÀrande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vÄrdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket frÀmst berodde pÄ för lite kunskap om denna patientgrupp.

BakgrundBakgrunden belyses med hjÀlp av litteratur och forskning kring hÀlsans betydelse, men ocksÄ om ohÀlsans ? övervikt och fetmans pÄverkan. För att motverka ohÀlsans uppkomst och frÀmja utvecklingen av god hÀlsa Àr den fysiska aktiviteten och maten en viktigt del i det hÀlsofrÀmjande arbetet. I förskolans lÀroplan stÄr det skrivet att förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande för barn, vilket gör att det ocksÄ inkludera kunskap om att kunna ta hand om sin egen kropp och hÀlsa.SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ vad förskolelÀrarna anser att de utför för arbeten, som kan sÀgas vara hÀlsofrÀmjande.MetodSom undersökningsmetod har jag anvÀnt mig av enkÀter, vilket gör att studien fÄr en kvanti-tativ karaktÀr. Fokusgruppen Àr de verksamma förskolelÀrarna ute i förskolan.ResultatResultaten visar att majoriteten av förskolelÀrarna har regelbundna rörelseaktiviteter, sÄsom dans, rytmik, inne- och utelekar med barnen.

The purpose of this essay is to examine which factors that influence the design of internal control in municipal context and how well it works. We choose seven municipals, where we interviewed the administrative managers, the chairmen of the committees and two persons of the staff in each activity unit. The interviews were performed by telephone, due to the keeping of the essay?s timeframe.The theory in our essay comprises eight hypotheses. These hypotheses were operationalised into different variables aiming to make statistical tests possible.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

Miljöbalken, som har ersatt miljöskyddslagen frÄn 1969, samlade vid sitt ikrafttrÀdande 1 januari 1999, ihop en rad olika lagar att gÀlla under en samlad balk. I balkens 5 kapitel regleras miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer kan anges som grÀnsvÀrden i form av högsta tillÄtna vÀrde eller minsta tillÄtna vÀrde. Normerna beslutas av regeringen och anges genom förordningar. Syftet Àr att anvÀnda sig av rÀttsligt bindande regler gÀllande miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön.

BAKGRUNDJag tar i min bakgrund upp att det finns flera olika sÀtt att arbeta med sprÄk pÄ en förskolaoch att det finns tvÄ olika sÀtt att bli tvÄsprÄkig pÄ. Jag belyser Àven vad lÀroplanen förförskolan sÀger om sprÄkets plats i förskolan. I teori avsnittet Àr det Cummins teori som Àrrepresenterad, teorin tar bland annat upp att det Àr viktigt att anvÀnda bÄda sitt modersmÄl ochandra sprÄk.SYFTE:Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i en mÄngkulturell förskola?METOD:Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning, bÄde samtal - en sorts intervju ochobservation. Det Àr fyra observationer som genomförts pÄ tre tillfÀllen.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

NÀr en verksamhet ska etableras pÄ en ny geografisk marknad sÄ uppstÄr en lokaliseringsproblematik och det Àr detta som Àr fokuseringen pÄ denna studie. Bakgrunden till studien Àr en verksamhet som Àr baserad i Arvika och som vill etablera sig pÄ en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och sÀljer fordonstvÀttar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tÄg), finns idag etablerad pÄ den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade pÄ den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra lÀnder inom Europa, nÀrmare bestÀmt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-lÀnderna.

Idag finns i Sverige sÀrskilda beskattningsregler för smÄ och medelstora företag, de sÄ kallade fÄmansföretagen. Reglernas syfte Àr att hindra omvandling av förvÀrvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna gÄr under benÀmningen 3:12-reglerna och Àr placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som pÄverkar och skapar motivation till beteendeförÀndring hos drogmissbrukare. Studien undersökte ocksÄ miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frÄgor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio mÀn och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 Är. Enligt drive theories Àr motivation en drivkraft som ger energi till att sÀtta igÄng, upprÀtthÄlla och rikta behovsrelaterade mÄl.