Bakgrund: I samband med den nya lÀroplanen Lgr 11 ingÄr kursmÄlet simning under rörelsei det centrala innehÄllet. Simningen har dÀr fÄtt en Ànnu mer framskjutande roll dÄ elever redani Ärskurs 1-3 skall fÄ undervisning i lekar och rörelse i vatten och fÄ trÀning i att balansera,flyta och simma i mag- och rygglÀge. Elever i Ärskurs 6 ska kunna simma 200m varav50m i rygglÀge för att nÄ det lÀgsta kunskapsmÄlet E i Àmnet Idrott och HÀlsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka idrottslÀrares upplevelser av simundervisning iÄrskurs 4-6 och vad idrottslÀrare upplever som viktiga faktorer för att kunna genomföraundervisningen.Metod: Fyra stycken intervjuer med lÀrare som har behörighet i Idrott och HÀlsa har genomförts.Resultat: Samtliga informanter tyckte att kunna simma var en livsviktig kunskap och att allaelever ska fÄ möjlighet att lÀra sig att simma i skolan. Eftersom simningen Àr ett kunskapsmÄlsom mÄste trÀnas pÄ annan plats Àn pÄ skolan upplevde samtliga informanter att det varje lÀsÄrfinns en viss oro hur sjÀlva simundervisningen skall kunna genomföras för Ärskurs 1-6 medtanke pÄ tid, ekonomi, tillgÄng till simhall och personal.Slutsats: Faktorer som ligger utanför sjÀlva simundervisningen och idrottslÀrarens möjlighetatt pÄverka kan till stor del vara avgörande för hur simundervisningen genomförs pÄ respektiveskola..

Det rĂ„der en allmĂ€n uppfattning i vĂ„rt samhĂ€lle om att Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r bildande eller viktigt. Ämnet anses bestĂ„ av idrottsliga kunskaper och fĂ€rdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i Ă€mnet eftersom alla Ă€mnen i skolan finns till för att eleverna ska lĂ€ra sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna fĂ„r i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, sĂ„ har vi valt att studera vad eleverna anser att de lĂ€r sig i Ă€mnet under fyra lektioner. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vad elever i Ă„r nio anser att de lĂ€r sig under lektioner i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, utifrĂ„n de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi anvĂ€nt oss av ett kvalitativt frĂ„geformulĂ€r med fyra öppna frĂ„gor som utgĂ„r ifrĂ„n de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vĂ„r studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fĂ„tt kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet.

NÀr jag började min utbildning till rockmusiker hÀr pÄ PiteÄ Musikhögskola och fick veta att det fanns en danslinje, har mitt intresse för musikens roll i dansen bara vÀxt. Det har inte heller blivit mindre efter att jag flyttade ihop med en dansare. Mina tankar har varit mÄnga om att fÄ göra ett projekt med dans, och inte dÄ ett projekt dÀr man lÀr sig befintliga lÄtar och sen spelar som det ska lÄta för att dansarna har gjort koreografier till dessa lÄtar. Utan att fÄ vara en del av hela processen, frÄn början till slut. Mitt intresse för att skriva musik Àr stort, och dÄ fÄ göra ett projekt dÀr jag fÄr skriva min musik för att styrka dansen.

Denna undersökning gjordes under en veckors tid pÄ tvÄ gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lÀrare och elever se hur de upplever Àmnet idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv, samt att jÀmföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vÄr bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.Resultatet visar att lÀrare tror sig behandla tjejer och killar pÄ olika sÀtt, medan elever inte upplever det sÄ. DÀremot upplever eleverna att undervisningen Àr upplagd för killar genom de aktiviteter som anvÀnds. Detta anser inte lÀrarna som istÀllet tycker sig variera undervisningen och nivÄanpassa den - nÄgot som eleverna inte tycker att lÀrarna lyckas med..

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att utifrÄn teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrÄn frÄgestÀllningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för Àmnet idrott och hÀlsa och deras sjÀlvskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till Àmnet idrott och hÀlsa och deras uppskattning av förÀldrarnas engagemang för Àmnet idrott och hÀlsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i Ärskurs ett och tvÄ, frÄn en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkÀt i tvÄ delar. Den första delen innefattade items för att mÀta typ av motivation.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.

Denna undersökning gjordes för att ta reda pÄ hur idrottslÀrare ser pÄ sina idrottshallar. Jag har personligen befunnit mig i ett antal idrottshallar och funderat över varför alla inte ser likadana ut. Hur ser de olika hallarna ut och vilka attribut upplevs som positiva kontra negativa? Hur hanterar de olika idrottslÀrarna sina olika förutsÀttningar och hur pÄverkar dessa förutsÀttningar undervisningen i idrott och hÀlsa? För att fÄ information om detta besökte jag fyra olika skolidrottshallar och intervjuade fyra olika idrottslÀrare pÄ tillhörande skolor i SkÄne angÄende deras förflutna och samtida erfarenheter. Resultaten visar att hallens golv, storlek, akustik, materiella tillgÄngar, Ätkomst till sidoutrymmen och möjlighet att avdela hallen har stor betydelse för undervisningens kvalitet..

Syfte och frÄgestÀllning Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares, frÄn olika geografiska omrÄden, Äsikter och erfarenheter om sam- och sÀrundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar för att besvara syftet. Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om sam- och sÀrundervisning? Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om genus i sam- och sÀrundervisning? Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och sÀrundervisning?Metod I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade lÀrarna i Idrott och hÀlsa fick svara pÄ frÄgor som berörde tre frÄgeomrÄden. FrÄgeomrÄderna var sam- och sÀrundervisning, genus i sam- och sÀrundervisning samt etnicitet i sam- och sÀrundervisning.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

Arbetet syfte Àr att kartlÀgga elevers Äsikter om betygskriterierna i Àmnet Idrott och HÀlsa. Genom enkÀter har elever i Ärskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje Ärskurs svarat pÄ frÄgor om kriteriernas vikt, dess pÄverkan pÄ lektionsinnehÄllet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förstÄelse för elevernas instÀllning har Àven deras lÀrare svarat pÄ enkÀter. Resultaten frÄn elevernas enkÀter har jÀmförts och analyserats utifrÄn genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhÄllande till Älder. Av resultaten framgÄr att elever, oavsett Ärskurs, tycker att det Àr viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehÄllet.

VÄrt arbete handlar om omklÀdningsrummens fysiska och psykiska miljö. VÄr frÄgestÀllning Àr: ?Om omklÀdningsrummens utformning och psykiska klimat har nÄgon betydelse för nÀrvaron i Àmnet Idrott och HÀlsa?? Syftet Àr att uppmÀrksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklÀdningsrummen och hur dess utformning kan pÄverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frÄnvaro pÄ idrotten Àn sjÀlva idrotten, dÄ menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del mÀnniskor tycker det Àr okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte Àr nÄgot normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det Àr hur vi agerar, uppfattar och vÀrderar givna situationer utifrÄn vÄr socialisation..

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka flickor i skolÄr 7-9 i tvÄ skolor i NorrtÀlje kommun och deras syn pÄ sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive sÀrundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehÄllet, betyg och trygghet pÄverkas av sam- respektive sÀrundervisning?MetodUndersökningen Àr en kvantitativ studie och har utförts med hjÀlp av enkÀter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skÀl, de lÄg i nÀromrÄdet och de var de enda skolorna i nÀromrÄdet som hade sÀrundervisning. EnkÀtundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde stÀlla frÄgor.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram orsaker till varför samverkan mellan Àmnena idrott och fysik inte försiggÄr i större utstrÀckning Àn det gör idag och vilka möjligheter lÀrarna sjÀlva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lÀrare i fysik och 8 lÀrare i idrott och hÀlsa. Resultaten av dessa intervjuer Àr att lÀrarna vill arbeta Àmnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker Àr organisatorisk tid och att man Àr osÀker i relationen till den lÀrare man i sÄ fall skall samarbeta med. LÀrarnas förslag pÄ lösningar Àr att dels fÄ större möjligheter att mötas, bÄde spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gÀllande att tydligare styra verksamheten.

Detta examensarbete ifrÄgasÀtter om motion och hÀlsa kan sÀgas vara en social förmÄn. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsÀttning med avseende pÄ skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgÄng omfattar sÄvÀl mÀnniskors behov av motion i det dagliga livet som samhÀllets direktiv betrÀffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gÀllande lÀroplaner.För att fÄ svar pÄ mina uppstÀllda frÄgor har jag genomfört en enkÀt pÄ tre skolor som ligger i olika socialt ansedda omrÄden. Min enkÀtundersökning Àr inte stor nog för att kunna ge nÄgra generaliserbara svar. Men vad jag kan se Àr tendenser som överensstÀmmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.Forskarna slÄr larm om en allt sÀmre hÀlsa medan politikerna ser till att skÀra ned pÄ idrotten..