Uppsatsen handlar om hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan ser pÄ sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmÄgor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet Àr att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lÀrare i idrott och hÀlsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgÄngspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr dÀr lÀrare intervjuades utifrÄn deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmÄga. Dessa tolkningar anvÀndes för att sedan beskriva deras arbete.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i Ärskurs sex har för förestÀllningar om Àmnet idrott och hÀlsa, om Àmnets innehÄll och omstÀndigheter kring det.Hur ser förestÀllningarna om idrott och hÀlsa-lÀraren ut?Hur ser förestÀllningarna om Àmnets innehÄll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas förestÀllningar om begreppet hÀlsa ut?Hur ser förestÀllningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda pÄ detta gjorde jag djupgÄende intervjuer med tio elever som gÄr i Ärskurs sex pÄ en sex till nioskola. Studien Àr gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat Àr att en idrott och hÀlsa-lÀrare Àr för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillÄta dÄligt beteende pÄ lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregÄ med gott exempel. Eleverna anser att Àmnet idrott och hÀlsa gÄr ut pÄ att man ska röra pÄ sig och ha roligt. Man ska lÀra sig att trÀna, Àta rÀtt och röra pÄ sig samt fÄ kunskaper om hÀlsa, livsstil och ideal.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Den hÀr studien Àr ett försök att tydliggöra hur ett antal lÀrare i Äk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hÀlsa samt vad som pÄverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog dÀrför reda pÄ vilka olika sÀtt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och sÄg dÀr att vi har en lÄng tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebÀr har skiljt sig Ät historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges lÀroplaner för att skaffa mig en bild av vad det stÄr i dessa om delen friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa. Kort kan man sÀga att friluftsliv till en början hade vÀldigt stor plats och var utförligt beskrivet bÄde vad gÀller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lÀrarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med undersökningen Ă€r att hitta orsaker till vad som har förĂ€ndrat deltagandet pĂ„ lektionerna i idrott och hĂ€lsa mellan högstadiet och gymnasiet.FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:Är det sĂ„ att eleverna i Ă„k 1 pĂ„ en gymnasieskola byter om och deltar i idrott och hĂ€lsaundervisningen i mindre omfattning Ă€n vad de gjorde i Ă„k 9?Vilka orsaker finns till att elever inte deltar i idrott och hĂ€lsa?MetodUndersökningen har gjorts pĂ„ Ă„k 1 elever pĂ„ en gymnasieskola utanför Stockholm. Elva olikaklasser pĂ„ nio program deltog i undersökningen. EnkĂ€ten delades ut i samband med idrott och hĂ€lsa lektioner under en veckas tid. Totalt har 209 elever svarat pĂ„ enkĂ€ten.ResultatUndersökningen visar pĂ„ en liten skillnad mellan högstadiet respektive gymnasiet i hur ofta elever deltar pĂ„ lektionerna i idrott och hĂ€lsa.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda pÄ om och hur lÀrare i Idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i Äk 1-6.FrÄgestÀllningar som anvÀndes var: Hur talar lÀraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? PÄ vilket sÀtt kan man se att lÀraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser lÀraren vara viktiga förutsÀttningar för en skadefri idrottsundervisning?Metoden som anvÀndes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med Ärskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lÀrarna samt eleverna. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med öppna frÄgor dÀr intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lÀrare i idrott och hÀlsa som arbetade i Äk 1-6.Resultatet av observationerna var att lÀrarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och pÄminna om rÀtt utrustning.

Bedömning och betygsÀttning Àr ett stÀndigt diskuterat Àmne inom lÀrarkÄren och det finns inga tydliga svar pÄ hur arbetet med det ska gÄ till. Syftet med denna studie var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur Ätta lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med bedömning och betygsÀttning. Syftet uppnÄs med tre olika frÄgestÀllningar som rör lÀrarnas uppfattningar kring bedömning och betygsÀttning, bedömningar som ligger till grund för betygen samt vad som pÄverkar lÀrarnas bedömningar. Metoden som anvÀnds i studien var av kvalitativ art och genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.Den insamlade empirin analyserades med studiens utvalda teoretiska utgÄngspunkter som rör lÀroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori (community of practice). Resultatet som framkom i studien var att lÀrarna upplevde en stor tolkningsfrihet nÀr det kommer till lÀroplanen och hur undervisningen planerades.

Bakgrund: Idrott och hÀlsa tillhör de största Àmnena i skolan. Rörelse Àr viktigt för hÀlsan och mÀnniskans vÀlbefinnande. För att alla elever ska fÄ möjlighet till detta Àr det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen sÄ att alla elever ges möjlighet till utveckling inom Àmnet. SamhÀllsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pÄgÄr stÀndigt. Ges de elever som Àr i behov av stödundervisning möjlighet till detta dÄ deras hÀlsa pÄverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnÄ ett lustfyllt lÀrande inom Àmnet bör det vara ett tillÄtande klimat samt finnas möjlighet till att nivÄgruppera efter elevernas behov.

Arbetet handlar om barns och deras förÀldrars fysiska aktivitet och barnens och förÀldrarnas instÀllning till fysiska aktivitet i skolan. Kvantitativ metod anvÀnds, i form av en enkÀtundersökning. Definition av fysiskt aktiv Àr all kroppslig rörelse som Àr ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. 156 elever i Ärskurs 9 frÄn tvÄ högstadieskolor ligger till grund för undersökningen. Eleverna besvarade frÄgor om Àmnet idrott och hÀlsa och deras fysiska aktivitet pÄ fritiden och i skolan.

SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka idrottslÀrares syn pÄ ledarskap, samt ta reda pÄ vilket lÀrande de strÀvar efter. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar;Vilka ledarstilar strÀvar lÀrarna i idrott och hÀlsa efter att anvÀnda?Vilka förmÄgor anser lÀrarna i idrott och hÀlsa att det Àr viktigt att ha som ledare i skolan?Vilket lÀrande vill lÀrarna i idrott och hÀlsa uppnÄ; pÄ kort och lÄng sikt?MetodFör att svara pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ ansats i form av intervjuer och fem lÀrare pÄ grundskolor kontaktades. VÄr strÀvan var att fÄ en subjektiv bild av lÀrarnas upplevelser kring ledarskap och lÀrande.ResultatI resultatet framkom att intervjupersonerna anammar en demokratisk ledarstil med inslag av situationsanpassat ledarskap, beroende pÄ grupp och situation. Viktiga förmÄgor att besitta som idrottslÀrare Àr tydlighet, ödmjukhet, engagemang, att se alla samt ha en stödjande roll.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hÀlsa samt att se vad lektionstiden anvÀnds till. Ytterligare ett syfte Àr att studera sambandet mellan lektionsinnehÄllet och den fysiska aktiviteten.Hur Àr lektionstiden fördelad pÄ olika kategorier av lektionsinnehÄll?Hur stor del av lektionstiden för idrott och hÀlsa Àr eleverna mÄttligt till kraftigt fysiskt aktiva?Vilket lektionsinnehÄll ger mest respektive minst fysisk aktivitet?MetodMetoden som anvÀndes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och anvÀndes vid observationstillfÀllena. En Ärskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen.

Sammanfattning: Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad flickor respektive pojkar i Ärskurs 7-9 har föruppfattning om Àmnet Idrott och hÀlsa, och i synnerhet tÀvlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas hÀr elevernas kÀnslor inför idrottsundervisningen ochtÀvlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tÀvlar, och vad de tror att de lÀr sig genom att tÀvla.FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tÀvlingsmoment som ingÄr i Idrott och HÀlsaundervisningen?Varför tror eleverna att tÀvlingsmoment finns med i Idrott och hÀlsa undervisningen?Vad tror och tycker eleverna att de lÀr sig genom att tÀvla?Metod: Metoden som anvÀnts Àr webenkÀter. EnkÀtfrÄgorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie pÄ tre högstadieungdomar gjordessom hjÀlpte till att forma den slutgiltiga enkÀten.

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.