Den här rapporten beskriver malmbildande processer och Bergslagens malmgeologi. En beskrivning av malmmikroskopet ges tillsammans med identifikationskriterier för de mineral som påträffats i en mikroskopisk studie som gjorts på fyra stuffer från Dammen nära Dannemora, inkluderande vanliga och påträffade malmtexturer. Två av proverna analyserades med mikrosond..

Som följd av utökat tillstånd för produktion vid Billerud AB:s pappersbruk, Gruvön, i Grums har bruket byggt en ny avloppsreningsanläggning med flerstegsrening. Den tidigare reningsanläggningen, en luftad damm belägen i Ålviken i anslutning till Vänern, kommer därmed att stängas. Syftet med föreliggande rapport har därför varit att undersöka huruvida Dammen behöver hållas aktiv genom luftning en tid framöver för att gynna nedbrytning av organiskt material samt undvika uppkomsten av illaluktande gaser.Nedbrytningshastigheten har studerats med hjälp av glödförlust, COD-tester och alkalinitet. COD-testerna genomfördes enligt ampullmetoden Hach-Lange i miljölabbet vid Gruvöns bruk. Alkaliniteten har bestämts genom titrering av svavelsyra.Försöken gjordes under en tidsperiod på tre månader.

Orenat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i vattendrag. Sedan några årtionden tillbaka finns det krav på att avloppsvatten från svenska hushåll och industrier ska renas innan det leds till recipienten. Luftade dammar är lämpliga för att samla och behandla avloppsvatten biologiskt. I dem bryter mikroorganismer i närvaro av syre ner organiska föreningar till koldioxid och vatten. Syre kan tillföras genom att vatten kastas upp i luften (ytluftare) eller genom att luft komprimeras och tillförs i form av fina bubblor i botten på Dammen (bottenluftare).

För att recipienter nedströms inte ska påverkas av dagvatten från industriområdenmed transport och lagerhållning, krävs det rening av föroreningar. Därför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att få en ökadrening. Metoder som används är litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriområde. De frågor som besvarats är vilkaföroreningar som kan tänkas förekomma och hur de renas.

Sverige har uppskattningsvis 10000 dammar varav 1000 av dessa används inom vattenkraften. För att en damm ska kategoriseras som hög krävs det att den är 15 m eller högre, vilket innebär att det ungefär finns 200 dammar i landet som är 15 m eller högre. Enbart några få dammar i Sverige är över 100 m höga. När det gäller fyllningsdammar finns det två olika typer av dammar och dessa är:1. Homogena fyllningsdammar och 2.

Det avfall som kommer från gruvbrytningsprocesserna benämns anrikningssand och kan innehålla miljöfientliga ämnen. Det innebär att anrikningssanden måste omhändertas under säkra förhål-landen. Generellt använder Svenska gruvor naturlig topografi och/eller fyllningsdammar för att omringa anrikningssanden, även vid Aitikgruvan. Fyllningsdammarna är uppbyggda med en startdamm av morän och har därefter utökats med mer genomsläppligt tillgängligt material med både nedströms- och uppströmsmetoden. Höjningar av dammarna sker kontinuerligt eftersom gruvans produktion pågår och ger även behov av framtida prognoser för att säkerställa dammarnas stabilitet i framtiden.

GruvDammen i Aitik utanför Gällivare råkade den 8:e september år 2000 ut för ett haveri. Detta ledde till att Länsstyrelsen efter en utredning föreslog en skärpt tillsyn över dammarna. En del av detta bestod i att SWECO installerade sju inklinometerrör för att övervaka rörelser i dammkroppen. I uppföljningen av dessa mätresultat kände sig SWECO osäkra på vilka rörelser i dammkroppen som kunde antas vara normala och vid vilken storlek på rörelserna en varningsnivå bör sättas. Som ett bidrag till uppföljningen av resultaten från inklinometermätningarna har föreliggande examensarbete genomförts.

Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende på förmågan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för upptaget har ålder, storlek eller utformning på Dammen. I vilken grad påverkar föregående torrperioder, regnintensitet och avrinningsområde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda på hur en damm bör utformas på bästa sätt..

Då naturlig mark görs om till hårdgjord yta i samband med bygge av vägar och bostadsområden ökar flödesbelastningen till närliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer från trafiken eller från verksamheter som till exempel industrier eller djurhållning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan åtgärder sättas in för att rena vattnet innan utsläpp till recipienten. Detta kan åstadkommas med hjälp av till exempel så kallade dagvattendammar. Den främsta processen för rening i dagvattendammar är sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mängder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel näringsämnen och metaller, kan fästa.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms Dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.

Syftet med detta examensarbete har varit att se vilka material som är lämpliga att använda vid dammbyggnad samt vilka nedbrytande faktorer som verkar på konstruktionen under dess livslängd. Arbetet förklarar även vilka tekniker, så som erosionsskydd, som används för att skydda dammkonstruktionen samt även de olika laster som Dammen utsätts för. Kontinuerlig nedbrytning av Dammen kan ge dammhaverier vilket i sin tur kan ge katastrofala konsekvenser. Det är därför viktigt att det material som väljs till dammbyggnad kan stå emot de nedbrytande processer som finns under en lång tidsperiod. På de äldre dammkonstruktionerna används vanligen erosionsskydd av dumpat oordnat material medan Vattenfall rekommenderar erosionsskydd av ordnade homogena block på de renoveringar och nybyggnationer som utförs.

Vid vattenkraftverkens dammar finns utskovsluckor med syfte att vid behov kunna öppnas för att spilla vatten från Dammen under kontrollerade former. Detta är mycket viktigt ur dammsäkerhetssynpunkt och avbördning från dammar måste kunna ske året runt för att säkerställa att vattennivån i Dammen inte blir för hög. Under vinterhalvåret finns risk för fastfrysning, deformering från islaster och påfrysning av is mot utskovsluckor. Detta kan hindra manövrering av luckor och därigenom hindra dess funktion. För att säkerställa utskovsluckors funktion även vintertid finns ett antal metoder för att hålla luckorna is- och frysningsfria.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Inre erosion, som är orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador på fyllningsdammar, bildas när det naturliga läckagevattnet genom Dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar på dammkrönet bildas då jordmaterial successivt rasar ner där ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. Då dessa hål på markytan upptäcks, har i regel erosionen pågått länge. Det finns rapporterade skador på fyllningsdammar som föregåtts av grumligt vatten nedströms Dammen. Att övervaka grumligheten, även kallad turbiditeten, på läckagevattnet, kan ge en god bild av Dammens status beträffande inre erosion.