Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frågeställningar: Hur ser lärare på simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehåll i ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar och bedömer lärarna simning i ämnet idrott och hälsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lärare inom ämnet idrott och hälsa på fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lärarna ansåg att simkunskap är väldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter säkerhets- och livräddningsaspekten.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ämnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska händelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vårdpersonal kan hjälpa barn på bästa sätt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@Dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som användes för att få fram relevanta artiklar var: ?adaption?, ?care?, ?catastrophe?, ?children?, ?child?, ?disasters?, ?help?, ?natural disaster?, ?PTSD?, ?react?, ?trauma?.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. Utgångspunkten är det meteoritnedslag som formade landskapet här för 377 miljoner år sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i Siljansområdet är lång och inte helt lätt att förstå, som så ofta när vi försöker tolka det som hänt långt före vår egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner år sedan, då bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten träffade bildades under många årmiljoner.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.

I Sverige är trakthyggesbruk med kalhuggning det dominerande skötselsystemetmen intresset för kalhyggesfritt skogsbruk har ökat de senaste åren. Alternativentill kalavverkning är omdiskuterade och kritiseras ofta för att inte vara lönsamma.Målet med detta examensarbete är att analysera ett långtidsförsök med olikaskogsskötselsystem och att diskutera eventuella produktionsskillnader. De fem skötselåtgärdersom undersöktes var 1) kalavverkning med plantering av gran och tall,2) naturlig föryngring under fröträd, 3) blädningsbruk, 4) dimensionsavverkningoch 5) orörd skog (referensyta). Fältförsöket ligger på Siljansfors försökspark iDalarna och anlades 1923. Alla försöksytor har en areal av 1 ha.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av trycksår samt vilken förmåga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksår sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som användes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns många olika förebyggande åtgärder som vidtas.

In search of Umbilicaria subglabra In Sweden Umbilicaria subglabra has its only known occurrence in Lybergsgnupens nature reserve in the county of Dalarna where it has been found only once in 1936. It was found on the east-facing rock spur, approximately 650 meters above sea-level. The lichen is now red-listed as Regionally Extinct (RE) in Sweden. The aim of this study was find U. subglabra.

Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg.

På uppdrag från Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen väljer att avsluta sin anställning efter kort tid som anställda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsättning av chefer under de senaste sex åren (sedan år 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anställning. Dessa 20 personer kommer från tre förvaltningar: Vård- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför chefer slutar samt föreslå åtgärder för hur Hedemora kommun kan skapa en bättre stabilitet isin chefskår. För att samla in data har vi använt oss av telefon- och personliga intervjuer.

Mitt intresse för senmodernismens och rekordårens strukturer vaknade till liv när jag gjorde min praktik i Avesta i Södra Dalarna. Med en stadskärna starkt influerad av rekordårens strukturer hade man i Avesta börjat fundera över hur en centrumomdaning skulle gå till. Då arvet efter senmodernismens strukturer återfinns i nästan alla svenska städer blev jag intresserad av att studera hur man hanterat den här typen av stadsomvandlingar på andra platser i landet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur man som stadsplanerare kan förändra en stadskärna, influerad av senmodernismen, till dagens planerings- och stadsmässighetsideal. I uppsatsens teoridel beskrivs bakgrunden till modernismens arkitektur genom 1900- talets historia. Därefter övergår uppsatsen i en fallstudie där två stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter avseende tre platser.