Klimatförändringar och klimatförändringarnas effekter och påverkan på samhällen är idag ett faktum. Tillsammans med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa påverkan av klimatförändringar krävs det därför även att samhällen anpassas för att klara av ett förändrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det är den fysiska planeringen. Grönstrukturens värden och mångfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmåga att verka temperaturreglerande och minskar därmed värmeöeffekten samt värmeböljor, grönstrukturen är också absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt Dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Klimatförändringar och klimatförändringarnas effekter och påverkan på samhällen är idag ett faktum. Tillsammans med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa påverkan av klimatförändringar krävs det därför även att samhällen anpassas för att klara av ett förändrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det är den fysiska planeringen. Grönstrukturens värden och mångfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmåga att verka temperaturreglerande och minskar därmed värmeöeffekten samt värmeböljor, grönstrukturen är också absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt Dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare.

Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till den planerade Dagvattenanläggningen Paddeborgs vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt projekt för en kommun men också för att det involverar flera intressanta frågor. Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället och det finns få saker som så effektivt återställer mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av gröna platser. Värdet av parker och grönområden i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka denna utveckling är att kombinera parker med andra nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis Dagvattenhantering.

Kraven på gräsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstå svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen på avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp på dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn är målet med avvattningssystemet just att öka markens lämplighet för rekreation, vilket innebär en gräsyta med hög spelkvalité. Detta uppnås genom att snabbt leda bort överskottsvatten så att marken återfår förmågan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en växtbädd med en för gräset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmåga avvattningssystemet får i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i växtbädden, kan i praktiken kan vara svårt att säga utan att ha först gjort beräkningar.

Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare. I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning.

Stormwater is surface runoff water that originates from precipitation or snowmelt and that on hardened surfaces prevents to infiltrate the ground. In city areas stormwater can consists of major amounts pollutants and when reaching a lake or watercourse it can cause damages on vegetation and animals. Therefore it is important to treat polluted stormwater before it reaches the recipient. The municipality of Örebro have since the 90ies an extensive work with treatment of stormwater in sedimentation ponds. A new stormwater treatment project is planned in an industrial estate in Skebäck, Örebro.