Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med Dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang.

Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgår från Dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs somsjälvkritiska, ej självständiga och passiva..

I januari 2014 startade Dagens ETC som en ny dagstidning med rödgrön profil.                 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en rödgrön journalistik ser ut och hur den skiljer sig från en borgerlig tidning. I uppsatsen undersöks om och i så fall hur Dagens ETC skiljer sig från Dagens Nyheter i nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Uppsatsen består av tre undersökningar. Genom en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Dagens ETC och Dagens Nyheter undersöks om och hur nyhetsvärderingen i Dagens ETC skiljer sig från nyhetsvärderingen i Dagens Nyheter.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som är textreklam samt hur det har förändrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda på det har vi genomfört en kvantitativ innehållsanalys. Tidningarna som är med i studien är Bohusläningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat på vecka 40 år 1996 och 2011 och jämfört resultaten med varandra.

Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013. Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp Termin           Vårtermin 2015 Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013. Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, medierapportering, politik, kvällspress Metod           Kvantitativ innehållsanalys Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 ? 2014-10-14 där orden ?SD? eller ?Sverigedemokraterna? finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 ? 2013-10-09 där orden ?Frp? eller ?Fremskrittspartiet? finns med. .

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Denna studie undersöker ämnesvalet på Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet utifrån vilka ämnen som de båda redaktionerna skriver och har skrivit om, och huruvida det finns skillnader i ämnesvalen mellan de båda redaktionerna. Dessutom undersöks utvecklingen av ämnesvalen över tid.Studiens teoretiska ramverk består av Dagordningsteorin, mediernas makt i samhället samt nyhetsvärdering. Ämnesvalet har undersökts genom en kvantitativ innehållsanalys av 677 artiklar som hämtats från januari, februari, september och oktober åren 1983, 1993, 2003 och 2013. En kvalitativ textanalys har också genomförts på åtta artiklar, en från respektive tidning och år, vilket ger en fördjupad bild av ämnesvalen. Resultatet visar att de båda redaktionerna följer en egen dagordning.

Författare: Louis EberstålTitel: ?Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot?Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, Dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping.Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne.Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré.

Den här uppsatsen handlar om hur valrapporteringen av miljöfrågor i de två svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sett ut under valperioderna 1979, 1988, 1998 och 2010 samt hur rapporteringen har förändrats över tiden. I uppsatsen söker vi svar på frågan om vilka miljöfrågor som har prioriterats under valperioderna i medierna, hur de har framställts och varför. För att ta reda på vilka miljöfrågor som har fått mest utrymme i medierna inför valen har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod.Denna undersökning kompletterade vi med en kvalitativ studie för att se hur dessa frågor har framställts i medierna och varför. Vi har även gjort en studie där vi utgår från Dagordningsteorin. Med den undersökningen ville vi ta reda på om tidningarnas högst prioriterade miljövalsfrågor stämmer överens med de politiska partiernas agenda.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån Dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i ?agenda setting?-teorin och ?gatekeeping?-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas ?gatewatching?.

For the last ten years Internet has become more popular and is now used by most Swedes every day.  Internet has made it possible for many people to access a great deal of information about news all day long. Internet has also made it possible for people to create their own news and comment on happenings as they are taking place. One way to do this is to start your own blog, which is a kind of diary where you can publish your own thoughts about politics and news.In Sweden the media is often referred to as the third governmental power since the media is examining the government and people in power positions and bringing the people as consumers of news closer to the government. There is a theory called agenda setting that says that the media is an actor that shapes the political issues discussed by the people and politicians.In this essay I have used the agenda setting theory and linked it together with the Medias references to blogs in their news. This I have done to see if the media might be influenced by blogs.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid.Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna.Genom Dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen.Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton.