Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett Dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling.

Vårt syfte med undersökningen är att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen är ett tillfälle där barnen tränas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har även tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten där vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vår undersökning har vi gjort observationer med hjälp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

Astma är en kronisk sjukdom som på många sätt påverkar det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med sjukdo-men. 13 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade från 1986 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begränsad från fysiska aktiviteter och social gemenskap, att acceptera att astman är en del av ens liv, att känna trötthet och att vara orkeslös under hela dygnet, känna rädsla, andnöd och panik, samt att sjukdomen ger upp-hov till skuld och förnekelse. Studien ger kunskap om de konsekvenser sjukdo-men kan medföra för de drabbade i Dagligt liv.

Eftersom befolkningen blir allt äldre så kommer människor med kroniska sjukdomar att leva längre. För att kunna ge stöd och hjälp till dessa personer är det viktigt att förstå deras upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig på egen hand: att mötas av brist på förståelse: att känna ensamhet och utanförskap: att känna sig frustrerad och värdelös: att vara orolig och rädd inför framtiden.

Bakgrund: I Dagligt taluttrycker sig människor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion när organisationen liksom dess omvärld förändras. Organisationsidentiteten sätter regler och gränser för organisationens handlande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, där en strategisk förändringsprocss pågår sedan 4-5 år tillbaka.

Kronisk sjukdom är ett stort begrepp och innefattar många olika sjukdomar som påver-kar hela personens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvin-nors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. För att få en fördjupad förståelse stu-derades 58 vetenskapliga artiklar var av 13 analyserades enligt kvalitativ innehållsana-lys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att kunna förstå ger hopp om att finna mening i det förändrade livet, att vara tvungen att planera sin tid och be om hjälp för att orka kämpa samt att bli bemött med respekt när kroppen smärtar. Resultatet visade att kvinnor med kronisk sjukdom upplevde sitt liv som ett Dagligt kämpande för att orka.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 500 000 människor vara drabbade av urininkontinens. Samtidigt som livslängden i Sverige ökar, så ökar också prevalensen av urininkontinenta människor. Inkontinensvården i Sverige kostar mångmiljardbelopp varje år. Att vara urininkontinens är ofta tabubelagt och kvinnor kan känna, maktlöshet, oro och skam. Legitimerade sjuksköterskor måste kunna ha en bra kommunikation med dessa patienter. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av urininkontinens i sitt dagliga liv. Metod: Tre kvalitativa respektive sju kvantitativa vetenskapliga artiklar användes i denna litteraturstudie.

Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i Dagligt liv.

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslångt, många gånger mycket krävande tillstånd. För att sjukvården på ett bra sätt ska kunna bemöta dessa patienter är det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrån en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros påverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: Allmän databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanställdes därefter till resultatet.

Bakgrund Nationella kvalitetsregister används idag inom vården för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan också användas till forskning och förbättringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. På senare år har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att få en mer komplett utvärdering av vårdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Bakgrund: reumatoid artrit eller kronisk ledgångsreumatism, är en sjukdom som styrs av immunologiska reaktioner som orsakar leddestruktion med symtom som ledstelhet, trötthet, allmän sjukdomskänsla samt smärta. Enligt tidigare forskning har speciellt fatigue och smärta rapporterats vara de största konsekvenserna av sjukdomen. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna personer med reumatoid artrit påverkas av smärta och fatigue. Metod: metoden för litteraturstudien inspirerades utifrån sju steg beskrivna av Willman m fl (2011) för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl och efter granskning valdes tio vetenskapliga artiklar ut för vidare analys.

 Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindväv ersätter den laterala delen av ryggmärgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av självbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS påverkades av sin sjukdom både psykiskt och fysiskt.