Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt välja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De åtta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av data nyttjades även OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för åtgärder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger ser på lek och dess relation till barns lärande. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: ? Hur ser pedagogerna på barns lek? ? Hur ser pedagoger på relationen mellan barns lek och lärande? Vår uppsats är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i Skåne, till intervjuerna medverkade fyra förskollärare med långa yrkeserfarenheter. Vi använde oss av ljudinspelningar när intervjuerna genomfördes. Vi har använt oss av två kända teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstå och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken är en viktig del i förskolan och menar att det är i leken som barn utvecklar sitt mångsidiga lärande i olika ämnesområden så som matematik, natur, teknik, språk och även skapar sociala färdigheter.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, innebär för den personen en förändrad livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Parkinsons sjukdoms inverkan på det dagliga livet utifrån Carnevalis definition av dagligt liv. Studien baseras på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att förlora sin självständighet, frihet och identitet: att få förändrad relation till familj och vänner: att känna sig osäker och uttittad och därför undvika sociala situationer: att ha svårt att planera dagen på grund av oförutsägbara symtom och nedsatt rörelseförmåga: att hitta andra aktiviteter och leva för dagen. Personer med Parkinsons sjukdom upplever en stor förändring i det dagliga livet med avseende på förändrad social kontakt och begränsade möjligheter till aktivitet och arbete.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen.

BakgrundMultipel skleros är en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebära många utmaningar som kräver att personer som har denna sjukdom hittar vägar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum där olika behov av stöd kan komma till uttryck.SyfteSyftet var att beskriva hur personer med multipel skleros använder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga livMetodMetoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frågeformulär med öppna frågor.ResultatResultatet visade att det finns flera sätt att använda sig av bloggen som copingstrategi. Att sätta ord på tankar och känslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens påverkan på det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och på så vis hjälpa dem att se ljusare på tillvaron utgjorde en känsla av meningsfullhet.

Multipel skleros är en sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt både fysiskt och psykiskt. Många unga drabbas och det påverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalité i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie där Polit och Becks (2008) åtta steg har använts. Studien är baserad på 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar.

Med hjälp av aktivitetsteorin och teorin om praktikgemenskaper undersöks i denna uppsats vad som påverkar Scanias teknikinformatörers skrivande. Syftet är att se om det går att välja vad som ska påverka skivandet samt pröva teoriernas tillämplighet och användbarhet för språkkonsulter. Sammanlagt har 35 teknikinformatörer deltagit genom deltagande observation, enkät och intervju. Resultaten visar att det främst är den dagliga förhandlingen och befintliga texter som påverkar nya texters utformning. Praktikgemenskapsteorin och aktivitetsteorin visade sig vara mycket användbara under undersökningen och kan vara ett bra verktyg fo?r språkkonsulter i deras arbete..

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga Samhälle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. Vår frågeställning består av två frågor; Vilka konfliktstrategier använder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgångspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrån ett könsperspektiv.

Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning kan sökas som bistånd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring på arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsättning är ett av de mest överhängande problem när det gäller kommunernas insatser till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning särskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell välfärd utan det svarar också mot grundläggande mänskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Studiens syfte är att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrån ett deltagar- och tjänstemannaperspektiv. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjänstemän på en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vägledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden i vår undersökning eftersom vår avsikt var att få en djupare kunskap inom det specifika området och för att få tillgång till personliga berättelser genom intervjuer. Med utgångspunkt från intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjänstemännens behov och perspektiv på vägledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att två av deltagarna inte upplever någon särskild vägledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handläggaren som upplyftande, positiva och i viss mån vägledande. Uppfattningen som tjänstemännen har om vägledning är att det är svårt att hinna med att utöva professionell vägledning den första tiden i programmet.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för barns ?vilda och förbjudna lek? inom fritidshemmet och se vad det ingår för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer även analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien också till att undersöka vad pedagogerna har för förhållningsätt gentemot denna lek. Det empiriska materialet består till största delen av observationer men även intervjuer med pedagoger har genomförts för att få djupare syn inom vårt valda problemområde. Resultatet visar på att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ?vild och förbjuden lek? men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som präglas mycket utav av spänning, nyfikenhet, utmaning osv. Resultatets lärandedel visar på att barn kan lära sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men även att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stärker även sin fysik då många av lekarna bygger på att barnen ändvänder sig utav sin kropp.