Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i Daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den Dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den Dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den Dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

This report is the result of several interviews of employees within the field of pedagogy. The background behind this report is my period as a trainee in one of the daily activities in Malmo. In daily activities the employers gets training, education and guidance in Marte meo, which is funded by public finances. The method, which this study focuses upon is called Marte meo. It is a method of communicating and developing the means for the participants to evolve their skills in communicating and increase self esteem.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i Daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den Dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den Dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den Dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever Daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande Daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form.

Omfattande studier pekar på att arbete är bra för den psykiska hälsan. Detta genom att det ger tillgång till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet är på arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder på att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgång till arbete och arbetskamrater är därför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvärvsarbete kan via lagar ha rätt till insatsen Daglig verksamhet.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever Daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning kan sökas som bistånd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring på arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsättning är ett av de mest överhängande problem när det gäller kommunernas insatser till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning särskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell välfärd utan det svarar också mot grundläggande mänskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

Delaktighet på olika samhällsarenor för personer med funktionsnedsättningar är ett väldokumenterat problem. Daglig verksamhet är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mål med insatsen är att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhället. Forskningens syfte har varit att undersöka på vilket sätt personalen på Daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna så de kan utvecklas och uppnå de individuella mål som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den Dagliga verksamheten och ute i samhället. Ett personalperspektiv är intressant då det framkommit att personalens påverkan av arbetstagarna är stor.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och Daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall Daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.

I vårt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville även göra en jämförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, när det gäller den fysiska aktiviteten, skiljer sig åt mellan de olika åldrarna. Vi har använt oss av observationer och enkäter i förskolegrupp med barn i åldern 3-5 år och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i både förskola och skola. Vårt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gällande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gäller även pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns även om den inte alltid är organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bästa delen av dygnet, den tiden då barnen är som piggast, alltså de timmar som barnen är i skolverksamhet..

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en Daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje.

Syftet med studien var att få fördjupad förståelse kring hur personal som arbetar med personer på tidig utvecklingsnivå ser på sin roll i deltagarens självbestämmande i Daglig verksamhet. Studien använde kvalitativ fallstudiebaserad forskning och utgick från fokusgrupper och observationer i två separata Dagliga verksamheter. Att använda två verksamheter gav möjlighet att studera beskrivningen av rollen utifrån verksamheternas olika Activity Settings. Meningstolkning kopplat till tidigare teori har använts som stöd vid analysen. Resultatet visade att verksamheterna tillskriver sin egen roll stor betydelse för deltagarens självbestämmande när deltagaren har en tydlig kommunikation.

Som en pilotstudie för Göteborgs miljöförvaltning har vi undersökt ett förenklat sätt att do-kumentera egenkontrollens kritiska styrpunkter enligt HACCP (?Hazard Analysis Critical Control Point?) -principerna för säkrare livsmedelshantering utifrån lagstiftningen som trädde i kraft 2006. Det sätt vi har studerat utgår ifrån Food Standard Agency, Englands motsvarig-het till Livsmedelsverket, sätt att dokumentera i handlingen ?Safe food better business?.I undersökningen lämnades blanketter ut till fyra offentliga måltidsverksamheter i två av Gö-teborgs stadsdelsnämnder. Dessa blanketter har sedan fyllts i av berörd personal under två veckor i samband med att de har använt sitt befintliga egenkontrollprogram för säkrare livs-medelshantering.